Aftonbladet – 20 oktober 1864, sida 2

densamma sättes i samband med de båda andra skandinaviska ländernas postväsen. Vi antaga, att en sådan bokpost, såframt man icke af densamma fordrar ovilkorlig försändning med först afgående post, utan afsändningstiden kunde ordnas efter postväsendets beqvämlighet under första eller de båda första veckorna efter bokens inlemnande, icke skulle stöta på någon svårighet vid enskilda posters tillfälliga öfverfyllande, hvaremot de förökade utgifter, som måste bli en följd af ett regelbundet förökadt begagnande af postväsendet, skulle mera än betäckas genom de förökade inkomsterna. I det vi i detta sista afseende fästa uppmärksamheten på, att som oftast försändningen af en bok äfven skall medföra försändningen af och följaktligen inkomsten af ett deraf föranlåtet bref, tillåta vi oss uttala den meningen, utt ett porto af t. ex. 4 sk. för hvarje halft skålpund för bokbefordringen inom hvardera af de skandinaviska länderna icke allenast skulle betäcka de förökade kostnaderna, såvida det öfverhufvud blef fråga om sådana, utan till och med gifva ett lämpligt öfverskott. Då en bok med vanligt tryck och format väger mellan ?24 och 1 lod för hvarje ark, skulle således en bok på 16 till 20 ark kunna försändas inom Norge för 4, mellan Norge och Sverge för 8 samt mellan Norge och Danmark öfver Sverge för 12 sk. De tarfliga kommunikationsmedel, som i vårt land finnas utanför kuststäderna, och om vintern äfven mellan dessa, hafva lagt utomordentliga hinder i vägen för utbredande af läsning af annat än tidningar och idskrifter, och följaktligen äfven för vår itteraturs utveckling. Den ännu tarfligare kommunikation vi hafva med de båda andra skandinaviska länderna, isynnerhet med Sverge, har väsentligt hindrat såväl vårt egagnande af dessa länders litteratur som äfven spridandet af vår litteratur fill dem. Isynnerhet gäller detta om den del af året, då de flesta hafva bäst tid och lust till läsning, nemligen vintern, under hvilken årstid vi nästan äro alldeles afskurna från all itterär förbindelse såväl inom vårt eget land som med våra brödraländer. Vi tro oss kunna påstå, att införandet af en billig bokpost, i förbindelse med den allmänna brefposten, i dessa hänseenden skulle medföra en utomordentlig förbättring. Men till kompletterande af denna åtgärd hörde älven införandet af ett system af postremissvexlar de tre länderna emellan. Utan ett sådant skall, i anledning af den rådande skiljaktigheten mellan ländernas mynt, köp och reqvisition af böcker med posten blott med olägenhet kunna utföras. I Danmark existerar redan det allmänt europeiska postremissvexelsystemet, och vi tro att införandet af detsamma hos oss och i Sverge samt den utvidgade förbindelsen mellan de tre änderna 1 sådant hänseende icke skall medföra den minsta olägenhet. Till uppnående af det syftemål, i hvilket vi härmed tillåta oss att yrka detsammas införande, skall det vara tillräckligt om postremissvexlarne inskränkas till ganska små summor, t. ex. icke ver 10 speciedaler, och om de blott kunna göras betalbara vid de större postkontoren, hvaremot det blir nödvändigt att de kunna utfärdas från hvarje postkontor. Itt remissgebyr af 2 skilling skall förmodligen vara mer än tillräckligt att betäcka de i anledning häraf obetydligt ökade utgifterna för räkenskapsväsendet. Ett tredje föranstaltande från statens sida, hvarom vi härvid tillåta oss att anhålla hos E. M:t, är att på universitetets budget må uppföras en summa, som ställes till universitetets förfogande för att dermed honorera lärare från de öfriga skandinaviska universiteten, som för en kortare eller länore tid, under befrielse från sina embetsättningar vid dessa, äro villiga att vid vårt universitet hälla föreläsningar. Under benämningen universitetslärare bör naturligtvis innefattas enhvar, som är berättigad att hålla föreläsningar vid ifrågavarande universiteter, alltså vid de svenska universiteten äfven adjunkter och docenter. Vi hoppas alt denna åtgärd äfven skulle blifva införd vid de öfriga skandinaviska universiteten, och äro öfvertygade om att ett dyikt ömsesidigt lån af lärare skulle i hög srad medverka till utvecklingen af en närmare förbindelse mellan universiteten, till mera mångsidighet vid undervisningen och vid det vetenskapliga studiet, äfvensom till bättre ömsesidig kännedom om förhållandena i de skandinaviska länderna. Kristiania, i bestyrelsen för det skandinaviska sällskapet, den 4 Oktober 1864. SIENNA