Aftonbladet – 19 oktober 1864, sida 3

till centralpunkt för sina kolonier utvalt Santa FÅ. Eyrkliga underrätteiser. Wäirtemberg. Ett förslag till ny skollag är framlagdt, deri så väl folkskolans som hennes lärares intressen äro frikostigt tillgodosedda. En betydlig förbättring af lärareplatserna är framförallt afsedd. Deremot äro de förändringar, som angå skolans förhållande till kyrkan och staten, af mycket ringa betydelse. Styrelsen blir delad mellan staten och kyrkan, men den sednare bibehåller det öfvervägande inflytandet: läraren, familjen få ganska inskränkta rättigheter. De kallas visserligen begge till ortens skolråd; men presten presiderar ej blott vid detta, utan är tillika skolinspektor. Distriktsskolauktoriteten består af öfveramtmannen och konfessionens prester. En årlig distriktkonferens skall utom dessa äfven utgöras af provincialläkarn, högre lärare och enskilda personer från distriktet; men . konferensen har blott önskningsrätt. Öfverskolauktoriteten är helt och hället bildad af prester; för de protestantiska skolorna skall väl en särskild afdelning för skolärenden bildas i konsistorium, men denna eger dock blott önskningsrätt i förhållande till consistorium in pleno. Bayern. Tysklands katolska föreningars generalförsamling har nyligen haft sammanträde i Wärzburg. Man afhandlade vår tids sociala förhållanden och medlen att förbättra de arbetande klassernas ställning. Befrämjandet af den katolska vetenskapen och skolans, synnerligen folkskolans, förhållande till kyrkan var dock ultramontanernas ömmaste angelägenhet. Baden. Regeringens skrifvelse i anledning af Freiburgska erkebiskopens herdabref rörande nya folkskolelagen har fött ett slags svaromål i ett erkebiskopligt ordinariat?, som fyller fem spalter i Mainzer Journal. Det slutar med följande hot: Gerna ville vi bjuda handen till hvarje frid, om den icke medförde nödvändigheten att bryta vår ligt. Denna måste vi uppfylla äfven emot agen. Om storhertigliga regeringen häremot skulle uppträda med de henne till buds stående lagliga medel?, så skola vi efter förmåga försvara kyrkans rättigheter med rättsliga och moraliska medel. Så skall det med Guds hjelp, på hvilken vi förtrösta, icke bli möjligt att genomföra den fullständiga ödeläggelsen af den kyrkliga auktoriteten.? Preussen. Sedan superintendenten Gensichen vägrat att erkänna magistratens i Crossen enhälliga val till archidiakonus af pastor Gringmuth, som varit deputerad i preussiska kammarn, har magistraten genom nytt val utsett kandidaten Brunslow. Superintendenten har jemväl häremot protesterat, emedan innehållet af den valdes profpredikan icke varit evangeliskt, och denne äfven genom utelemnandet af en del af söndagsepisteln stympat liturgien, hvarförutan hans röst är för svag för den stora kyrkan? Hos den beryktade Ronge har i Danzig hållits en husvisitation i anledning af en flygskrift: ?Jesuiternas tio budord?. Man fann tre exemplar. Skriften innehåller il: sammandrag jesuiternas bekanta grundsatser med förklaringar och Ronges anmärkningar, samt antydan om den lasciva utläggningen af kristendomens morallagar och de tio buden å jesuiternas sida, sådan den fins intagen i jesuiten Escobars latinska skrifter 0. s. v. Man måste förundra sig öfver beslagläggandet å en flygskrift, hvars innehåll redan förut är kändt genom hundratals skrifter. Pamfletien utkom i Maj 1863 och är säld i hela Tyskland, till och med i Wien och Miänchen. På titeln ser man i träsnitt det jesuilporträtt med den heliga rocken, hvilket fins på den adress, som 1844 sändes Ronge från Berlin med 3009 underskrifter. I provinsen Sachsen komma kretssynoderna redan i höst till stånd. För stiftet Quedlinburg hölls synod redan den 28 September. Holstein. Den bekante mecklenburgske martyren, teologen Baumgarten, född holsteinare, har måst inställa sina i Kiel tillämnade föreläsningar i följd af förbud, utfärdadt af hr v. Zedliz. Alla universitetsärenden skola behandlas gemensamt genom begge hertigdömenas auktoriteter; saken väcker stort uppseende. Belgien. Katolska presterna ha hopsamlat petitioner med 800,000 underskrifter, uttryckande den åsigt, att kyrkogårdarne icke tillhöra församlingarne, utan kyrkorna. Mot de fritänkare, som vilja begruivas utan kyrklig åtgärd, har en association bildat sig, under beskydd af den heliga Barbara. Den stora tillämnade tidningen ITndpendance Catbolique vill ej komma till stånd. Man börjar nedsätta siva anspråk, och mången tror att berget skall föda blott en ridiculus mus, en klerikal Punsch, Nisse, Kladderadatsch eller något sådant. Italien. Neapels och Siciliens biskopar ha förenat sig om en skrifvelse till konungen, hvari de protestera mot lagen, som upphäfver presternas militärfrihet, och mot civila äktenskapet. Skrifvelsen är undertecknad af omkring 40 prelater och affattad i moderata-ordalag. Biskoparne vända sig direkt till fursten, anropa Savoyska husets anborna fromhet, erkänna indirekt hans regerings legitimitet, ja än mer, de argumentera ur författningen, åberopa dess första paragraf, som förklarar katolska religionen för statsreligion. Hvad presternas befrielse från militärtjenst angår, tyckas biskoparne komma att vinna sitt mål: uppskof är redan beviljadt. Till stor förargelse för romerska kurian ha österrikiske prelaten Flirs från Tyrol bref blifvit offentliggjorda. Ett bref från 1858 kastar ett eget ljus öfver påfvens enskilda karakter. Det heter deri: ?1I dag reste biskop Junker af Alton (vid Mississippi), en mycket älskvärd man. Han är 48 är, ser ut som en engel, är bördig från Lothringen. men tyskt simnad, lifligt inta)