Aftonbladet – 17 oktober 1864, sida 3

Article Image
hade efter denna tids tförlopp foörv a ndlat sig stan fullständigt till drufsocker. Stärkelse, som icke förut blifvit förvandlad vill klister, men i öfrigt utsattes för samma prof som klistret, förblef deremot nästan alldeles oförändrad. Bepröfvadt recept till Eau de Cologne. (Dinglers Jeurnal. 1864. Juli.) Bergamottolja . 3 lod. Cedroolja 1 lod. Lavendelolja 2 lod. Neroliolja . . . 2 droppar. Rosmarinolja . . . . 24 droppar. Nejlikolja . . . . AA droppar. Thymolja . 15 droppar. Kanelohja .... . . 20 droppar. Skall häraf blifva Eau de Cologne ambres. så tillsättes Moschus !2 gran. Alltsammans löses, det ena ämnet efter det andra, i 2.46 renaste sprit. Lukten förstärkes genom tillsats af 20 droppar kaustik ammoniak. Alla oljorna Cessences) kunna förskrifvas från Marseille. Kall silfverfoliering. Af Ferd. Bothe. (Journal fär praktische Chemie. 1864.) Det af Petitjean använda folieringssättet för silfverspeglar består i reducerandet al en ammo: niakalisk sillveroxidlösning medelst vinsyra eller något slags yinsyradt alkali, vid en värmegrad om 60 till 909 C. Den omständigheten att en me lad vinsyrelösning stundom förökar denna reduktion. föranledde Törfattaren att anställa undersökningar öfver de vid denna vexelverkan uppkommande föreningarne, h id en ny syra upptäcktes. men tillika det här nedan beskrifna nya glasförsilfringsättet. De tre vätskor, som dervid användas, iro: 1. En silfverlösning. Salpetersyrad silfveroxid löses i vatten och försättes småningom med så mycket utspädd ammoniak att den uppkommande bruna fällningen nästan fullkomligt försvinner; hvarefter väskan silas, och utspädes ytterligare med så mycket vatten, att 100 kubikcentimeter lösning innehåller 1 gramm silfversalt. 2. Reduktionsvätska. En lösning af sajpetersyrad silfveroxid i vatten fälles med en lösning af seignettsalt (vinsyradt kalinatron); fällningen upptages på ett stort filter och öfvergjutes på detsamma, efter aldrypningen, men ännu t. med kokande vatten, hvari fällningen under svartnande löser sig till största delen. Till 40 grammer silfversalt fordras 8.29 grammer reignettJt. och den uppkomande fällningen behöfver omkring 5 liter vatten till sönderdelning och lösning. Ur den kallnade lösningen anskjuter lätt i kvistallform en ny organisk syra, hvilken, med anledning: af sin stora halt af syre. har al författaren kallats Ozxyweinsäure, och ars kristaller I sig i varmt vatten fullständigt och utan vidare sönderdelning. 3. Tillsättningsvätska. För att tka silfrets hvithet och fasthet. och att. om så finnes nodigt, underlätta fällningens vidläftning och spridniug på den våta glasytan. fordras en tillsats af seignettsaltlösning. bestående af 1 gramm af detta salt till 50 kubikcentimeter lösning. Blandas hka volymer af vätskorna 1 och 2, så börjar en långsam reduktion fyer, som speglande fäller sig på glasytan och bildar en fast hinna, men ännu så tunn, att den mot dagsljuset visar sig genomskinlig med mörkblå färg. En lätare och hvitare hinna utfälles om man till 100 kubikcentimeter af nyssnämnda blandning sätter 1 till 2 kubikcentimeter af vätskan 3: men man får ej. efter denna tillsats, låta föllningen fortfara tills den upphör af sig sjelf, emedan det utfällda silfret slutligen blir ruggigt och icke fastsittande Inre försifring i glaskärl fås genom den ofvan beskrifna blandningens ingjutning i kärlet. Efer 3 till 4 timmars förlopp är silfverhinnan tillräckligt tjock, och kan. afsköljd med vatten samt fullkomligt torkad, varaktigt skyddas medelst ferNissa. Spegelglas fordra en sorgfällig rengöring med salpetersyra, jemte utfälld kolsyrad kalk eller magnesia och en lösning af benzoe i sprit. D.t så lunda förberedda glaset fuktas med en utspädd seignettsaltlösning (I gramm på 200 till 300 kubikcentimeter vatten) nedlägges horisontalt och ifvergjutes med den förutnämnda blandningen I till 3 millimeter högt. Reduktionen fuiländad mom 3 till 4 timmar, och en enda pågjutng förslår till spegelns frambringande. Men det ir ändamäålsenligare att efter 1 lL2 timmars föropp afhälla blandningen, skölja spegelglaset, och pågjuta en ny blandning: emedan man på detta sednare sätt kan aflägsna de små hål i siltverhinnan. som kunnat uppkomma genom dammkorn. Efter öfversköljning och torkning fördrager folieringen fernissning, och är sedan fullkomigt varaktig. Detta försilfringssätt har författaren pröfvat i nära fem år och funnit det äga företrädet framför alla hittills offentliggjorda. Det är användbart vid hvilken luftvärme som helst; det fordrar ringa öfning, besparar sammansatta apparater, och utföres medelst vätskor som äro lättköpta och bibehålla sig oförändrade tills de samman blandas för silfverutfällningen. Till en qvadratmeters yta och två millimeters djup hos den försilfrande blandningen åtgå blott 2 liter vätska: alltså 10 grammer salpetersyrad silfveroxid i ammoniakalisk lösning och 2 grammer till redukjonsvätskan. Ofvannämnda vätska innehåller 50 till 60 procent af den använda silfvermängden och kan l icke begagnas mer än en gång till det första speglande öfverdraget: men genom tillsats af nåsra droppar salpetersyrad siltveroxidlösning och ny reduktionsvätska Iå åter den använda sig till förstärkning af den första tunna silfverhinnan; ÅA att silfveråtgången i det hela kan sägas vars sanska obetydlig ). dratfots yta omkring 23 öre. A. B. anm. Sylt på ärtskider. (Polyt. Centralblatt. 1864. Augusti.) Skidor af spritärter bortkastas vanligen såsom afiall; men om de urkokas i vatten. hvari man st litet kolsyradt natron (kristal!liserad soda), och urkoket frånsilas, blandas med socker och afdunstas till likhet med sylt, så har man i detta sylt ett medel att midt i vintern gifva åt köttsoppa smak af färska ärtskidor. Artsyltet mögar icke, och deraf behöfs blott en tesked till hvar full tallrik buljong. Prisbelönt anstryknivgsfärg för byggnader, panel or. m. Af Vernimel. Grundanstrykningen sker med zinkhvitt och limvatten samt tillsats af annan färg. i fall anstrykningen ej skall förblifva hvit. Ofveranstrykningen sker äfven med limvatten. men hvari en ösning af chlorzink är inblandad. Begge anstrykningarne förena sig härvid kemiskt till ett glashårdt. glänsande och nästan oförstörbart öfverdrag, som kostar omkring 50 procent mindre in en ansurykning med oljetärg. Vernimel har af franska styrelsen belönats med 22.000 francs för sin uppfinning, och dessutom Jått medaljer vid verldsexpositionerna i Paris och London. samt utnämnts till hedersledamot af Societe dencouragement pour Vindustrie nationale RM

17 oktober 1864, sida 3

Thumbnail