Aftonbladet – 17 oktober 1864, sida 3

andra sidan medgifvas, att den allmänhet, som nu måste köpa tvenne, hvar för sig dyra, arbeten i stället för ett, kunde hafvi: åtskilligt att invända mot denna anordning: och om, såsom sannolikt är, densamme kommer att motverka statskalenderns förbättring, enär dess nuvarande redaktör icke lärer vara angelägen att i samma kalender inlägga uppgifter, som han börjat för egen räkning utgifva, kan något dermed icke anses vunnet hvarken för staten eller vetenskapsakademien, i hvilkas gemensammn intresse det ligger att ett arbete af denna natur icke, på sätt nu är förhållandet, står alltför långt tillbaka för likartade verk i andra länder. Det är emellertid att hoppas, att detta förfarande icke af andra ut gifvare af officiella arbeten vinner efterföljd. Man skulle annars hädanefter, mindre än någonsin, kunna motse någon förbättring i dessa arbeten. En följd af den karakter af Pbihang till statskalendern, som hr Fåhreus gifvit sin handbok, och hvarigenom han velat göra denna oskiljaktig från nämnde kalender, är att allmänheten måste på samma arhete göra större nspråk, än en dylik samling af notiser i annat fall kunnat framkalla; och den brist på systematisk uppställning, konseqvens 4 ämnets behandling samt pålitlighet i uppgifterna, som i boken iramträder, blir derigenom mera anmärkningsvärd. Främmande stater och förteckningar på våra excellenser, förvaltning, riddareordnar, adliga ätter och statistik omvexla i en blandning, hvilken de långa namnförteckningarne på högre embetsmän göra ännu mera brokig. Ofta är det vigtigaste förbisedt, under det att bisakerna utförligt behandlats. Om de regerande husen lemnas i nästan ordagrann öfversättning från Danmarks statskalender vidlyftiga upplysningar, men intet ord om främmande länders statsskick och religion m. m.: åtskilliga embetsverk beskrifvas fullständigt och i detalj, men om Sverges statstörfattning meddelas endast på spridda häll några mycket ofullständiga uppgifter. Statsrådet skildras vidlyttigt, men icke konungens makt och myndighet; grundlagarne uppräknas icke, men väl allehanda reglementen; de födde och döde å a inrättningar uppgifvas, men icke nativiieten och mortaliteten i riket, folkmängdens tillväxt och dylikt, ehuru författaren sunars ingalunda inI I I I skränkt sig till behandlingen af verk och inrättnivgar. Landtbruksakademiens förvaltnings-komite beskritfves på tvenne ställen, men icke en uppgift lemvas öfver jordbru-! kets afkastning och utsäde, öfver antalet kreatur, inoch utförs! af spanmäl och mera sådaut. Rikets ständers rätt att deltaga i stiftandet af civiloch kriminallag beskrifves, men icke förhållandet med den ekonomiska lagstiftningen; elementarläroverkens inkomster uppgitvus, men icke universiteternas; de sednures lärareantal, men icke Carolinska in. stitutets, Oo. 8. Vv. Vid statistiska byrän har förf., ebura sj: 1f tjensteman ej blott vid vetenskapsakademien, utan äfven vid byrån, glömt att omtala åtskilliga vigtiga bestämmelser, såsom, bland annat, att ingen dertill hörande tjensteman eger med sin beställning förena annan allmän befattning. Författaren har användt mycken flt på samlandet af uppgifter; men dessa hafva till betydlig del töga med statskalendern att göra och äro icke sällan afvikande från riksagsbeslut, finanskomitns betänkanden och officiella berättelser af kommerskollegium m. fl. myndigheter. Stundom äro de äfven, genom sin ofullständighet, föga upplysande, att icke säga förvillande. Då ivsändaren icke vågar taga Aitonbladet i anspråk för en detaljerad kritik och mängden af dej bevis, som härvid erbjuda sig, men hvilka när som helst kunna företes, må blott ett exempel anföras. Förf. har mycket sysselsatt sig med embetsmännens löner; men han har dervid förbigått en mängd både högre och lägre embetsmäns löneinkomster, samt, med hänseende till de i boken upptagna, ofta! förbisett de sporiler, lönetillägg, hyresmedel och boställsförmåner, hvaraf de äro i åtnjutande. Härigenom kan den jemförelsej och ötversigt, som på de anförda lönebeloppen bordt kunna grundas, icke blifva hvarken fullständig eller exakt. Eget nog. divergera författarens uppgifter i flera fall till exempel i afseende på jernvägar sparbankerna, tingslagen, kanalfarten m. m., ätven från st.tistiska byråns berättelser :; och då det för allmänheten ör svårt att afföra, huruvida hr Fåhreeus eller hr Berg ar rätt, eller om de begge hafva orätt, vore det önskvärdt, att de båda herrarne måtte kollationera sina skiljaktiga uppgifter samt meddela allmänheten resultatet. I några fall har byråns fekreterare anticiperat sin chefs meddelanden, ehuru denne för några år sedån lade den vigt på reserverandet för byrån af dennas material, att ban icke blott i utlåtande till K. M:t. utan äfven i Statistisk tidskrift (I B:d, sidan 7) yttrat: Det synes mig vara en billig grannlagenhetsfordran, att ingen tjensteman inom byrån till något slags enskildt skriftställeri använder det material, som på siatens bekostnad insemlats, förr än detta material blifvit för embetsverkets und. berättelse till fullo begaguadt.? Herr Fåhreus har nu i sitt enskilda arbete publicerat åt skilliga till befolkningsstatistiken hörande uppgifter, hvilka dels af byrån meddelats först i den sednare utkomna andra afdelningen af berättelsen för 1856-—60, dels ännu icke (såsom till exempel de särskilda länens och städernas folkmängd 1863) blfvit uti någon af samma verk utgifven berättelse begagnade. Å TI RITCR TTTVRITRTAA