Aftonbladet – 14 oktober 1864, sida 3

vid lotterierna. Alla strömma till kollekI törernas boningar, och följande natten drömmer man ej om annat än stora vinster. ——LLLLLLA LL Rältegångsoch Polissaker. Genom trenne af öfverståthållareembetet utfärdade kungörelser efterlyses allmanneligen grosshandlaren Oscar Le Cocq, samt Anders Gustal Hailberg, mot hvilka påståenden om ansvar för oredligt förhållande mot borgenärer blifvit gjorda vid härvarande rådhusrätt. samt grosshandlaren Gustaf Arosenius, hvilken genom Stockholms rådhusrätts dom den 29 sistl. Augusti i konkursmål mellan honom och hans firma Arosenius komp. å ena samt hans och firmans borgenärer å andra sidan blifvit dömd att såsom bedräglig gäldenä ställas för en påle i halsjern å allmänt torg h i staden att skämmas i två timmar och derull arbeta vid kronans fästning i tre år och föreskri vit, att Arosemi nanm brott och straff skall på en tafla ä påle utsättas, tifvensom förklarat, att Arosenius ej må i allmän tjenst eller förrättning nyttjas eller taga del i val som medborgerligt förtroende utmärka, eller dervid sjell komma under omröstning eller på börsen sig visa. — Målet emellan skräddaren Holmberg från Nordmaling å ena sidan oc : manspersonen eller, såsom han sjelf kallar sig, kommissionären Låtsbom, samt förre fabrikören Nejström och åkaren Erie Gustaf Olsson å den andra, för bedräglict spel, förekom i dag för tredje gången i poliskammaren Nejström och Olson forttoro att neka samt vägrade fördenskull att godviligt återställa sina andelar af de från Holmberg lurade penningarne. Som spelet skett i en enskild bostad. så remitterades målet till vidare behandling vid rådhusrätten. Nejström fick åtta dagar att vara på fri fot för att skaffa sig laga försvar; och vidkommande Olsson, hvars konduitlista ingafs, upptagande från och med år 1856 nära 90 förseelser, för hvilka han varit i poliskammaren till. talad, deribland en gång angifven för delaktighet i stöld. skulle skrifvelse atgå till handelsoch ckonomie-kollegium om att hans åkarerättigheter måtte honom fråntagas. — Minuthandlanden E. Lundin, boende i huset n:r 19 vid Hornsgatan, anmälde i dag uti poliskammaren att hans hustru förlidne gårdag, under det de båda ute på Värtan, strax bortom Lidingöbro, rott ensamma i en båt, fallit i sjön och drunknat. Han, som begärde handräckning för att dragga efter liket, hade icke bemärkt sjelfva händelsen, blott sett hustrun ligga i vattnet, men icke kunnat rädda henne. Försök till mordbrandsanläggning inom norra korrektionshuset. Till fångvårdsstyrelsen har blifvit ingifven en så lydande rapport af direktören för norra korrektionshuset vid Rörstrandsgatan: Som arbetsfången n:r 235 Sofia Eriksdotter, hvilken sednast intogs å härvarande cellfängelse den 9 nästlidne Januari för att jemlikt K. M:ts nådiga utslag af den 15 Dec. 1863, för bristande laga försvar hållas till två års allmänt arbete. ånyo inom fängelset begått förbrytelser och våldamheter, hvaraf en del äro af den art att de elter min uppfattning påkalla laga åtal och bestraffning, så har jag ansett mig böra till tit. ödmjukast inberätta hvad som sålunda mot Eriksdotter törekommit. Den 18 innevarande månad infann sig bemälde Eriksdotter i mitt tjensterum samt tillkännagaf i trotsiga ordalag att hon ej vidare kunde uppföra sig stilla, enär hon insåg att jag ej vore benä gen alt bereda henne laga försvar, hvarpå jag lkännagaf att då hon ej velat emottaga mitt erbjudande att genom skriftvexling söka förskalia henne försvar i sin hemort, så kunde jag q något för henne uträtta tilläggande jag det jag ock förväntade att hon, som jag hade behandlat med så mycket undseende, skulle hädanefter iakttaga ett godt uppförande samt att lugnt och stilla afgå till sitt rum, ty i annat fall tvangs att mot henne vidtaga strängare åtgärder. a mina op maningar fann Eriksdotter likej för godt att etterkomma, utan fortsatte deremot äfven i andra fångars närvaro att emot mig begagna håntulla och förolämpande uttryck och då ett så art uppförande af en fånge ej längre kunde ostraftadt tillåtas, anbefallde jag vaktknekten son att i mörk cell Eriksdotter insätta, enär jag till följd af de utaf henne älida hotelser. insåg att, om hon i ljus cell inneslöts, hon genast skulle sönderslå fönstret derstädes. Efter det Eriksdotter sålunda blifvit i mörkt cell insatt och derstä örvarats omkring en timmas tid. erhöll jag rapport från för tillfället, såsom cellvakt tjenstgörande vaktqvinnann Anna Katarina Eriksson, att Eriksdotter inom cellen anlag mordbrand, med anledning hvaraf jag genast befr mig till et, hvarest jag erfor att fönsterkarmen blifvit i en betydlig grad antänd, så att en stor qvantitet vatten måste påspolas, innan elden kunde släckas, synnerligast som densamma redan hade inträngt under fönsterkarmens fot. På af mig till Eriksdotter framställd fråga. hvad hon tänkte på, som i kronans egendom vågade begå dylika nidingsdåd. förklarade hon att hon skulle sätta eld på hela spinnhuset om hon ej kom derifrån. Då cellen nu emellertid var helt och hållet uppfylld af r förordnade jag att. sedan Eriksdatter undergått fullständig kroppsvisitation samt derefter blifvit iklädd från förrådet uttagna kläder, hvaruti tändstickor ej kunde vara foördelda, hon skulle till en annan mörk cell. efter det äfven denna noga blifvit viseterad, förflyttas. hvilket allt ock oförtötvadt egde rum. Oaktadt dessa sålunda vidtagna försigtighetsmått, lyckades det dock Eriesdocter att åter inom den cell, hvaruti hon förvarades, anbringa eld och sednast den 22 dennes med den påföljd att våda af en högst betänklig art kunnat uppstå. enär elden, innan den af bevakningen observerades. redan hade med sådan fart fattat i den trälucka, som var anbringan framför fö stret. att hål i densamma uppkommit, hvarigenom elden lätteligen kunnat sprida sig än vidare, synnerligast som emellan fönstret och luckan fanns en ej ringa qvantitet linblånor. antagligen ditstoppad för att förhindra dagsljuset att intränga geEN möjligen blifvande sprickor å meranämnde lucka. För att så vidt ske kunde, få utrönt huru det för Eriesdotter var möjligt att inom cellen åstadkomma eld och derstädes anlägga mordbrand. lät jag nu ytterligare vidtaga undersökningar och visitationer, hvarvid slutligen upptäcktes att Eriesdotter, uti några till cellen medförda bröd, haft förvarade icke allenast tändstickor utan äfven en större spik och voro dessa effekter så väl inlagda, att någon misstanke om deras befintlighet ej kunde uppstå förr än bröden sönderbrötos, utvisande.efter mitt förmenande detta Ericsdotaringssätt att hon redan på förhand varit betänkt på att utföra nu omnämnda illbragder, hvarom hon ock filt hotelser.? Vidare anmäles i rapporten att hon sönderslagit tvenne kakelugnar samt derjemte uppbränt eller på annat sätt förstört diverse klädespersedlar. Med anledning häraf sammanträdde rådhusrättens fjerde afdelnings ledamöter i dag, kl. 1 e. m., uti norra korrektionsfängelset, för att derstädes anställa ransakning med förbemälde Sofia Eriksdotter; men som den afslutades så sent, att någon redogörelse derför i dag ej medhinnegs, uppskjuta vi dermed tills i morgon. — Norrköping den 11 Okt. Vid Lysings häradsrätt voro den 26 September inställda de tvenne förut omtalade mördarne, Svensson från Glänås, som mördade en gubbeunder hemresa från GQrenna å gtara täven arch dorför angatf sig salt