Aftonbladet – 11 oktober 1864, sida 2

Plymouths sund sökte mer än 100 fartyg illllykt från Kanalens rasande farvatten, bland andra den österrikiska fregatten öchwarzenberg och skrufångfartyget Don Juan, hvilka den 5 på morgonen på sin resa från Bremerhaven till Brest löpte in i sundet. ee — Huru man äfven i England, som man van att höra framhållas som de klassiska studiernas förlofvade land, alltmer börjar comma till insigt om det gagnlösa uti att senom dessa studiers bibehållande såsom ett allmänt läroämne i skolorna längre göra åld på tidsandan, derom ger följande af fPimes meddelade yttrande från ett nyligen i York hället vetenskapligt möte ett särdeles märkligt bevi I sektionen för undervisningen har erkebiskopen af York bland annat lemnat en skildring af de klassiska studiernas tillstånd i England och derunder upplyst, att desamma, hvad skolorna angär, äro i djupaste förfall, ehuru de absorbera största anparter af ungdomens lärotid. En rapport från Oxfords universitet, hvilken erkebiskopen uppste, redogör i följande ordalag för det kunskapsmått i latinska språket, som studentkandidaterna efter sju års latinläsning innehalva: Ganska få kunna riktigt ötversätta ett stycke hos någon författare, som de uppgilva sig ha läst. Vi pröfva dem aldrig med ett stycke, för hvilket de icke nr sig; det skulle tjena till intet. En dräglig latinsk stilöfning är ganska sällsynt: icke en bland fyra är fri från stygga fel. En god stil ses nästan aldrig. De svar vi erhälla på enkla frågor ur elementargramatiken äro ganska osäkra. Erkebiskopen anmärkte, att det är ganska sorgligt, att sju är af vårt korta lif, sju år af den tid, då menniskan är mest egnad att lära och inhemta, skola användas för att uppnå ett sådant resultat. Alla andra undervisningsämnen, äfven de mest tillbakasatta, förete framsteg; endast detta ämne, som slukar lejonparten af ungdomens tid, är i tillbakaskridande, och det synes vara omöjligt attafvinnalärjungarne ett verkligt intresse för detsamma. Men en undervisningsordning, som ej är anlagd på att förskatfa åt dem, som underkastas henne, den största möjliga nytta, kan icke kallas ändamålsenlig, och här erfordras derför en genomgripande reform. Man öfver derför icke frukta, att latinska ket nägonsin skall komma att sakna da idkare; sanskrit och sådana österländska språk, hvilka ej öfvas i skolorna, hafva dock sådana.? a — På sednarce tider har, till följd af det nyligen i en jernbankupå begångna mordet, mönga förslag dykat upp i England för att ör framtiden göra dylika händelser omöjliga. Tvänne förslag ha dervid i synnerhet blifvit framhållna. Det ena är, att i stället för att afdelas i kupger skulle hvarje banvagn, såsom fallet är i Amerika, inredas till en enda saloug. Det skulle derigenom alltid blifva ett tillräkligt antal passagerare i hvarje afdelning af tåget för att göra hvarje dylikt atientat som det nyssnämnda omöjligt. Vidare har man öreslagit, hvad i Amerika jemte system brukas, att nemligen en signg skulle löpa genom hvarje vagn, nalstr j på det att en passagerare, ifall någon fara vore på färde, derigenom skulle kunna kommunicera sig med konduktören. Båda dessa systemer ha dock i England funnit mänga vedersakare; det förra af den orsak att engelsmän och i allmänhet europeer, som mer än amerikanare skola sätta värde på att vara afskilda från de öfriga passagerarne, oberoende och obesvärade af dem, icke skulle gå in på att färdas i dylika vagnar, der oita femtio personer betinna sig i ett enda rum. Det senare förslaget har återigen det emot sig, säger man, att om det stode en hvar tritt att när som helst stoppa tåget genom att draga:på signalsträngen skulle bantågen icke 1ä göra annat än stoppa, emedan på hvarje tåg helt visst finnes en mängd nervösa fruntimmer och dito herrar som vid minsta anledning till fruktan skulle gripa i signalsträngen. — Derigenom skulle icke blott onödiga dröjsmål uppstå, utan äfven verkliga olyckor, då man vet huru lätt sammanstötningar på jernbanor kunna föranledas derigenom atwt tågen fördröjas öfver sin tid. En amerikanare, som fästat sin uppmärksamhet vid den i England pågående striden härom, bar nyligen i en engelsk tidskrift infört följande anmärkningar rörande detta ämne. Han förnekar till en början, att amerikanarne skulle vara mindre angelägna om sin privacy än någon annan nation, tvärtom påstår han, att det är just till följd af fin önskan att åtnjuta denna i högsia måtto som amerikanarne föredraga de stora gemensamma vaguarne. Man äö nemligen vida mer afskild ifrån de öfriga i en vagn der femtio personer befinna sig än i en der det blott finnes fem, alldeles om man i en stor värdshuslokal är mera för sig sjelf än i ett enskildt rum der några obekanta äfven befinna sig; och näst efter alt beliuna sig i ett alldeles privat rum gifves det få tillfällen då man är mera alskild från alla andra än då man belinnar sig på gatan. Hvad åter angär den i Amerika begagnade alarm-eller signalsträngen, förklarar förf., efter den erfarenhet man i Amerika vunnit, atl ej ringaste fara finnes för dess missbrukande. Hau medger visserligen, att man kun vänta sig det ett och annat nervöst obeskyddadt iruntimmer skulle kunna komma att onödigtvis göra bruk deraf, men tillägger, att sådana fruntimmer icke linnas i Förenta staterna, och om en elle. ände sig om innan han försvann i det täta ant wvinlada St hanna mad handan Annh