Aftonbladet – 8 oktober 1864, sida 3

frukostbordet. Då hon trädde in i rummet höll hon sig så tätt som möjligt intill miss Chausens sida och slog sig derpå äfven ned bredvid henne, till stor förtret för Laura, emedan Leslie plägade intaga denna plats. Denne satte sig nu på andra sidan om Leonora, och försökte att få ett samtal i gång, men mottogs såsom en fiende och vexlade blickar af hemligt förstånd med miss Chausen, som lät honom förstå att hon fullkomligt insåg huru mycket den unga flickans sällskap måste besvära honom. Leonora gjorde emellertid just ieke det intryck på honom som han tillät Laura inbilla sig. Han observerade det bleka anletets sköna drag, den fina, smärta restalten och de vackra händerna, som säl ännn icke voro så synnerligt hvita, men dock hade den ädlaste qvinliga form. Hennes gråa klädning var i högsta grad enkel, och det intresserade honom föga om den var sydd efter det nyaste modet eller icke. Hvad som isynnerhet väckte hans nyfiken. het var ögonen, som envist blickade ned på tallricken; och han grubblade länge på hvad han skulle säga för att få henne att slå upp den så att han kunde få se dem. Hans intresse för henne var väckt, men hvad han än sade eller gjorde, lyckades det honom dock icke att 1å henne att se på honom så länge frukosten räckte. Hon försvann just som man steg upp från bordet, och han återsåg henne ej förr än då han på eftermiddagen steg in i salen, der hon satt vid miss Chausens sida, ifrigt sysselsatt med att sy. Laura började bli något trött vid at sålunda ständigt ha den unga flickan bredvid sig; hon kunde ieke ens resa sig upp från stolen utan att Leonora ögonblickligen gjorde detsamma, och derigenom hindrades