Aftonbladet – 6 oktober 1864, sida 3

ster, 18 katoliker, 10 baptister, 3 kongregationalister, 2 qväkare, 5 unerade, 3 luteraner, 3 reformerta, 2 protestantiska metodister, 1 kalvin. metodister, 1 svedenborgare, 6 äldre presbyterianer, 4 yngre pres: byterianer, 3 förenade presb., 6 protestantiskt biskopliga o. s. v. Dessutom 4 klosterkapell och 5 synagogor. SFör öfrigt utveckla sig midt under denna mångfald de mest storartade religiösa karakterer.? Preussen. Enligt meddelande i Evangelische Kirchenzeitung äro högsta kyrkoavktoriteterna sysselsatta med en revision af de allmänna kyrkobönerna i handboken. Volksblatt fär Stadt und Land meddelar Prandanmärkningar till kyrkliga frågan?, hvari på det bekanta Stahlska mantret katolska kyrkoförfattningen med blida ögon betraktas och med vissa modifikationer rekommenderas. Den preussiska intelligensstaten? börjar alltmera sjunka ned i reaktionens dy. Österrike. Utgifvaren af katolska kyrkotidningen i Wien, dr Sebastian Brunner, har nu ändtligen blifvit lagförd för sina smädelser mot den evangeliska kyrkan, som hörer till de i Österrike lagligen erkända. Baden. Ett påfligt Breve bar ankommit till Freiburg, hvilket förkastar den nya skollagen och förklarar att kyrkan grundat skolorna, alltid med största omsorg omhuldat dem, ansett dem som ett framstående område för sin verksamhet, och att deras skiljande från henne för skolorna sjelfva medför den största skada; hon ser sig nödsakad att varna de troende och tör dem förklara, att sådana för katolska kyrkan fiendtliga skolor icke med godt samvete kunna besökas. Påfven önskar derpå erkebiskopen af Freiburg, till hvilken detta Breve är stäldt, lycka dertill, att han, trogen katolska läran, i afseende på ungdomens undervisning i sitt memorial bestämdt motsatt sig alla anordningar, som gå ut på skolornas emancipation från kyrkan, och hvilka skola bringa det största förderf öfver den kristliga uppfostran och fullkomligt omstörta kyrkans vördnadsvärda rätt i denna vigtiga angelägenhet. Som bekant, har romerska kyrkan i afseende å blandade äktenskap påbjudit vägrande af katolsk vigsel för de brudpar, som, ehuru de låta sina barn bli katoliker, jemte katolsk äfven fordra protestantisk vigsel. Oviljan häröfver har varit allmän. Nu har emellertid en händelse inträffat i: Mannheim, som visar hvad evangelisk fasthet kan åstadkomma. En bäjersk officer, protestant, förlofvad med ett katolskt fruntimmer der, hade bifallit sin bruds önskan att blifvande barn skulle bli katoliker, men önskade att efter katolska vigseln han äfven måtte få evangelisk vigsel, hvilket bruden och hennes familj funno naturligt och billigt. Men katolske vigselförrättaren framhöll deremot kyrkans förhud; non possumus, hette det, vi kunna och våga icke. Men officeren förklarade ock å sin sida non possumus, den evangeliska vigseln kunde och vågade han ej försaka; hellre afstode han från katolska vigseln och läte uppfosira sina barn i evangeliska kyrkan, och härpå ingingo bruden och hennes familj; då de ansågo orättvist, att kontrabentens önskan om hans kyrkas vigsel och välsignelse skulle hindras. Hvad sker nu? Hvad gör presten? Jo, non possumus förvandlas hastigt till possumus, vi kunna, våga och vilja. Och torsdagen den 11 Augusti blef detta blandade äktenskap först i romerska, sedan i protestantiska kyrkan, fulibordadt. Italien. Försöken till en återförening mellan österoch vesterländska kyrkorna ha genom den af Pius IX för orientens kyrkhga angelägenheter särskildt nedsatta kongregation vunnit en ny utgångspunkt, så att e framträdt som öppen mission, som dock j vänder sig till folket utan till prestereka en. Propagandan har för detta ändamål nyligen offentliggjort två större verk, ett på grekiska: ?den heliga och ekumeniska synoden i HFlorens?, ett starkt oktavband, och ett på grekiska och latin: Juris ecclesiasti erecorum historia et monumenta jussu Pii IX Pont. Max. eurante J. B. Pitra 3. R. E. Card., en liten dryg foliant. Författaren är den lärdaste i kardinalkollegiet och en af Italiens förnämsta litteratörer. Han har begagnat kritiska hjelpmedel och kodices från en mängd biblioteker. Turkiet. Genom en i muhamedanismens sköte pyuppständen sekt, som redan räknar talrika anhängare (stiftad af en af de högre ulemas, Achmed Effendi, som för fyra år sedan var prest vid stora mosken Aja Sofia och hvars lärjungar sedan den tiden ansenligt ökat sig), har en ny bresch blifvit bruten i muhamedanismens bålverk. Denna nya lära gör jemväli hemlighet förvånande framsteg och dess anhängare räknas redan i tusenden. Till skilnad från de kristliga protestanterna kallar man dessa för mubamedanismens protestanter. Om penningförsändning 1 orekommen