Aftonbladet – 5 oktober 1864, sida 3

, F betraktaren nästan måste ursäktas, om han på rak arm förklarar en sådan uppgilt tel aktig. Stockholm den 5 Oktober 1864. Herman Sandeberg. TEENISK TIDNING. Innehåll: Bristfälligheter bos enzelska ångpannor 1864. -— Franska salpeterverket i Lille. Bristfälligheter hos engelska ångpannor år 1863. Enligt den af Steam Boiler Assurance Company 1863 afgifna ärsberättelse hade 2121 ång annor antagits till försäkring, bland 2266 för ivilka försäkring sökts; 145 blefvo afvisade, der. före att de antingen voro för svaga att motstå det för försäkringen förutsatta ängtryc:et eller saknade den för försäkringen fordrade utrustningen. De undersökningar, som genom bolagets em. betsmän anställdes, uppgingo till 18567, vid hvilka upptäcktes följande mera allvarsamma bristfälligheter : Bräckta plåtar och vinkeljern. .. .. --354 Sönderfrätna d:0 .. sc secs se scr 5. Saknade eller bristfälliga säkerhetsventiler 381 Saknade manometrar ...cccccss 2 251 D:o vattenhöjdsvisare .. Sönderfrätna plåtar och vinkeljern utgjorde följaktligen de oftast förekommande bristfällig. heterna. Ofta befanns pannplåten vara från en ursprunglig tjocklek af sju sextondels engelska tum minskad till en sextondels. Rosten på utsi. dan härrörde från fuktiga murar, rostningen frår insidan har man funnit kunna förekommas ge. nom daglig inläggning af sodakristaller (från ett halft till ett skålpund) till lösning i en särskild reservoir, hvarur lösningen eller luten anbringa: i pannan genom en liten särskild pump), Af besigtningsmännen hade ofta klagats öfver säkerhetsventilernas dåliga skick eler öfverlastning. Dels befanns ventilernasrensning försummad lång tid; dels hade man öfverlastat dem med tillagda tyngder, såsom jernstycken, tegel stenar, 0. s. v.; flera funnos till och med igen bommade med bultar eller kilar. En ångmaskinsegare hade icke ens låtit på sin ångpanna anbringa någon säkerhetsventil, derföre att han icke hade hunnit besluta hvad slags ventil han skulle använda, och under tiden ansåg han ma: nometern vara nog till reglerande af ängtrycket. Till följd af för lågt vattenstånd hade 71 olycks. händelser inträffat; likväl utan spillning af menniskolif. Största delen föranleddes genom briillsyn af eldaren, och ådagalade att vattenhöjdskranar och matningsanstalter icke lemna tillräcklig säkerhet. Flöten vid säkerhetsventiler hindra välen vanlig explosion, emedan de bereda utlopp ät ångan innan vattnet hunnit sjunka för lågt; men pannan kan likväl komma att lida dervid ganska mycket. Alarmpipor förordas af mån men råka lätt i olag och förblitva då tysta ni de skulle varna. Användningen af lättsmälta proppar eler lafvar, efter den af bolaget förordåde konstruktion, hafva visat sig ganska förmånliga; 42 tillfällen inträffade förlidet år, vid hvilka ångan smälte propparne, strömmade ut och släckte elden. Det enda inkastet man Har emot detta slags säkerhetsanstelter. nemligen att de alltid måste hål las rena, gäller lika mycket alla andra bihang till en ångpanna. Genom pannplåtens öfverhettning hade 17 olyckshändelser tföranledts; i de flesta fallen genom pannsten, hvarifrån maskinisten försummat att hålla pannan ren. Vid andra tillfällen, då ingen pannsten var afsatt, hade olyckan påtagligen förorsakats genom för stark eldning. Den snärare för en smältugn än för en ångpanneeldstad passande hettan hade dels gjort jernblecket så mjukt att ångtrycket kunnat skjuta ut bulor på detsamma; dels hade den förbrännt jernet. tills det icke var mer än en sextondels tum ämsta orsaken till ängpannors explosion och föranledda olyckor, har bolaget funnit i dåligt ångpannedbleck. En ängpannetillverkare, som genom val af ett sådant råämne sätter sma medmenniskors lif på spel, kan icke ursäktas. Der vanliga ångpannsprofvet med inpressning af kallt vatten, är alldeles icke tillräckligt; emedan en a! dåligt bleck förfärdigad panna kan ganska väl uthärda detta prof, ehuru vid den följande upphettningen, då vissa delar blifva mera varma än andra, en ojemn utvidgning uppkommer hosjernet och ofta frätobringar bristningar. Mot detta onda ges blott ett endå skyddsmedel, nemligen nnornas anskaffande från godkända verkstäder, vilkas rykte skulle äfventyras genom deras varors bristfälligheter, och som derföre i sin firma lemna en borgen för valet af dugliga råämnen. Franska salpeterverket i Lille. (Bulletin de la Societe I Encouragement 1864, Febr.) Den till denna kronans raffineringsanstalt inlemnade räsalpetern innehåller 8 till 10 procent främmande ämnen; största delen utgöres af vatten, det öfriga är chlornatrium, chlorkalium, ko!syradt natron och kolsyradt käli. Den rå salpetern tvättas först i stora kar med en mättad salpeterlösning, hvilken, såsom förut mättad med salpeter, icke förmår upplösa någonting af råvarans salpeter, men väl andra i denna inblandade salter. Den sålunda tvättade rå salpetern upplöses i kokhett regnvatten, och lösningen blandas med vatten, som innehåller litet gelatin, hvarefter den vid omröring afgifver ett skum, i hvilket alla olösliga ämnen stanna. Sedan dessa blifvit jemte skummet bortskaffade, låter man lösningen anskjuta under fortsatt omröring; det sålunda erhållna kristallmjölet lemnas att afdrypa. och tfensköljes slutlifn med en lösning at fullkomligt ren salpeter. orkadt befinnes det nu rent; d. v. s. blott innehålla på sin höjd !20000 chlorkalium. Den rå salpeterns tvättvatten afdunstas, för att afsätta koksaltet, hvarefter man låter det ) Från ett annat håll har detta skyddsmedel funnit bekräftelse, nemligen under de många försök, som anställts i Miälhausen för att ut röna förmånligaste sättet att uppvärma ångpannor, och för hvilka fullständigt redogöres i Bulletin de la Societe industrielle de Mulhouse 1860. ÅA. B:s anm. Asea lada ad am ve dass Af Ha dJa hala snsda hans