Aftonbladet – 4 oktober 1864, sida 2

ficerarne, ja, ett och annat äktenskap eller törlofning har till och med blifvit ingänget, men detta möter i allmänhet starkt ogillande. Den lägre befolkningen har svårare att undvika umgänge med de simpla soldaterna. . I Sydjatland är förhållandet deremot vida mera glädjande. Med en märkvärdig seghet står befolkningen fast vid tron på, att Slesvig omöjligt kan lösryckas från Danmark, väl måhända för ett år eller två, men icke för beständ gt. Rätten skall nog till slut bli erkänd och vinna seger, är deras hopp, och om också 5 eher 10 är desstör innan komma att förflyta, så skola de dock hålla ut i denna tro och i kärleken till sitt fädernesland. Preussarne ha gjort sig grundligt hatade, och detta icke blott i Nordslesvig, utan också söder om Flensborg i det hittills så tysksinpade, eburu till största delen danska talande Angel, ja, det har blifvit mig försäkradt af personer, som komma derifrån, att om Omröstning nu skulie ske, skulle gränsen falla långt söder om Flensborg. De nya embetsmännen äro föga aktade och chikaneras på många sätt, hvartill deras obekantskap med förhållandena och isynnerhet med språket bidrager. Presterna ha nästan inga åhörare i hela Nordslesvig: antingen besökas kyrkorna blott af de här och der boende tyskarne, högst 1 4 2 familjer i hvarje socken, eller der alldeles inga sådana finnas, af de regle menterade tr: åhörare, som då efter inbördes aftal sändas till kyrkan af de danskt sinnade invånarne, på det presten icke skall bli alldeles fritagen från avt hålla gudstjenst. Det:a är icke för det att Nordslesvigarne icke äro en religiös och kyrklig befolkning: tvärtom äro de ifriga kyrkogångare, men väl till n.ärkandes blott hos hederliga prester och icke hos partigängare, som sätta politiken bögre än religionen. Alven förtretas presterna genom vägrandet af många slags småtjenster, som etter gammal vana allid gjorts dem af sockenboerna, men som aldrig lätt karskter af några juridiska förpligtelser; älven deras inkomster ha blifvit imnycket förminskade, emedan befolkningen blott gifver hvad den är absolut förbunden till, men icke de rikliga offer och frivilliga gåfvor, Bom förut utgjort en af presternas vigsigaste inkomstkällor. Det skall til och med ha gätt så långt på flera trakter, att embetsmännen redan tänka. på att flytta, emedan de icke kunna uthärda längre, Dock icke blott mot embetsmännen, utan älven mot de andra tyskarne (de s. k. hemiyskarne, dels inflyttade dels danska talande öfverlöpare) föres detta lilla krig: man vill icke handla hos dem, icke gifva dem någon anställning, icke umgås med dem och på detia sätt småningom göra dem uppiedsna på vistelsen der och förmå dem atv draga sina färde. Kort sagdt, våra sydjutar ha ännu i år likasom så många gånser förr visat, alt de äro de mest danska uf alla danskar, och den danska regeringens verksamhet sedan 1850 har i alla händelser tjenat till att styrka och utbreda dansksioutheten hos hela befolkningen, så att den nu är letvande, vaken och vaksam, hvaremot den förr, på enstaka undantag när, blott var dold, slö och passiv. Under det man således i Noörd-Slesvig mera för kriget mot personerna, börjar man här i Köpenhamn eu krig på andehs område mot tyskheten, CC. Hosirup gaf likasom insatsen dertill genom ett vackert poem i Fedrelandet; hvilket slutade metl -en uppnaning till ?krig på lif och död? mot det yska folket, språket och kulturen; professor ud. N. Clausen följde efter med vå artiklur i samma blad, hvilkas ämne gick i samma riktning, och nu har såväl den från Haderslevs — skola fördrifna öfverläraren Lembke (Shakspeares förträffliga öfversötare) som professor Ussing vid universitetet Gi sommar vald till folkethingsman här i Köpenhamn) ånyo dragit fram frågan, icke slott om att afskafla tyska stilen i den järda skolan, der den infördes 1845 och 1850, utan också om ait inskränka eller nelt och hållet afskaffa undervisningen i -yska språket och ersätta detta språk med engelska. Det kan säkert förväntas, att riksdagen i en nära framtid skall upptag: lenna fräga, och om också icke under förra år tyska språket bli allvarhgt tillbakaatt i vår lärda undervisning samt derefier :ruligen också i realundervisningen och i sia sessionen, skall dock säkerligen om näåvåra vanliga borgareskolor, der engelska skall vara af lika mycken, ja af större nyua. Frigör mån först ungdomen från deta tvång. kall mar också med tiden frigöra hela det lunska folket från dess beroende af och af sudiska aktning för och kärlek till den tyska kulturen, den tyska vetenskapen och let tyska språket. För öfrigt linns icke mycket att meddelv om vårt intellektuella lif eller från andru srenar af hufvudstadslitvet. Blott tå böcker ito utkomna på denna tid, och häraf bör synnerhet framhållas Fr. Barfods ?Konung Fredrik den Syvendes Kongegjerning, en väl skrifven populär framställning at hvad under Fredrik den sjunde gjorts i striden mot Tyskland, så väl med vapenmakt som på diplomatisk väg, och för landets och folkets andliga och materiella utveckling. Ai mindre betydelse äro en framställning a. Köpenhamns historia och topograti al L. Boih, hvilken egentligen blott är en kom pilation med några teckningar och en kartu. amt andra årgången af ?Kyrkokalender iör Slesvigs stift, hvilken dels meddela: några upplysningar om landets prester vic årets början, hvaraf man finner, att trot: alla tyska lögner, mer än hällten utgjorde: af iniödda slesvigare, om också en sto mängd at dessa voro kandidater från Köpenhamns universitet, dels innehåller fler: vidrag till Slesvigs kyrkohistoria. Af upp vyggelseskrifter böra framhållas en postili al N. G. Blesdel, en af Köpenhamns mes omtyckta predikanter (titeln är: Predikningar på kyrkoårets sönoch helgedagar), tl avilken första bältet är utkommet, samt der utlofvade andra upplagan af aflidne prester Lindbergs bibelötversättoing, ett arbete, son alltid har skördat stort beröm för korrekt het och lärdom, men blifvit klandradt, fö det deri upptagits många smaklösheter oc! plumpa utiryck; en del af dessa utlotva skola bli rättade i den nya upplagan, hvil AA Af annan tanlnoise. kandida. rv FY NR