Aftonbladet – 1 oktober 1864, sida 3

Article Image
nätta och nyttiga ångslupar, som på sed nare åren börjat svärma omkring likt som marfoglar och gifva ett förut okändt lif å rörelsen på vattnen i vära stora städer granuskap. I trokten af Kalmar byggdes af brödern: fill den 1834 uflidne och djupt saknade me jor Carlsund två st. ävgbälar, hvilka er höllo maskiner från Nyköpings verkstad Den ena af dem, Strömlharlen, erhöll på för sök en af kapten Otto Carlsund konstruerar 20 hästars maskin, der pistonstängen, uta: balans, ger m. m., cenom en vet stake verkade direkte på vefven, hvarigtnom maskinen, som hittills genom balans inrättningen upptagit den bästa tredjedeler af fartygets utrymme, blef så förminskad att den långskeppsvägen icke upptog me än omkring hältten så stor plats. Dett fartyg var först ämnadt att gå på någon: floderna i Norrland, men såldes 1538 oc! gick sedan i Öresund under namnet Unionen Den andra ångbåten byggdes af hr Cla: Carlsund och kallades Olof Trätälja samt va en slags efterbildniug af de i Amerika fö sökta s. k. Cigarr?eller ?Tvillingsbåtarne Den bestod af två smala pråmar, förenade med ett däck, på hvars midt befanns ma skinen med dess stora ensamma hjul oc! på sidorna derom ångpannorna. Då de: emellertid var klumpig! byggd och derjemt: hade allt för svag maskin, så fick den al drig någon betydligare fart och kunde ick: ens gå Iram mot strömmen i Clarelfven för hvilken elf den var ämnad och der der ocKSÅ snart förföll. Vid denna tid inköptes i Göteborg er liten engelsk ångbåt för att bogsera på Göt: elf ofvanför Edet. Den kallades Iudustric: och torde hafva fullbordat den vådligaste färd som något ångfartyg i Sverge någonsin gjort. Inloppet till Åkersströms slus: nedanför Trollhättan fordrar ganska föpnss lig manöver af ett enkelt fartyg, och ännt mera så, då man har andra fartyg på släp ty kommer man det allra minsta för lång ut från kanalbanken, så är man i fara av dragas ut i den strida strömmen, hvilke: straxt nedanför bildar ett famnshögt fall hvaruti ligger ett icke obetydligt antal stor: stenar. Då SIndustrient en dag kom utför elfven med ett par skutor på släp, mötte den just vid inloppet till kanalen ett far tyg, som hade draglina i land, och då ång båten skulle väja för densamma, stötte den med förskeppet på ett från den ena kanalarmen utgående grund, hvarvid akterskeppet genast började så seuktat svänga uta! strömmen. Den lilla besättningen Jyckades dock genast komma i land med trossar hvyarunder bogsertågen losskastades och de släpade skutorna fingo fest i land; men ång båten, som icke kunde svaja strömrätt i följd af att den stod på grund med förskeppet, togs allt mer och mer af ström men, så att trossarne till slut eprungo, och ångbåten svängde med strömmens fulla far med ukterskeppet nedåt elfven, hvarvid dev lossnade från grund och började sacka bak länges nedåt fallet. Ombord funnos nu en dast kaptenen och maskinisten, hvilka båd: dervid sisade stor köld och rådighet. Kap tenen 1oz roret och maskinisten satte maskinen i gång, men strömmen tog, det oaktadt, allt mer och mer ö erband, och til slut gick den ohyggliga färden rätt utför fallet, der ångfartygets skrof, under någri sekunder, helt och hållet fössvann i skummet, hvarefter det dock höjde gig igen och flöt, till allas stora förundran, helt och hållet oskadadt på det lugnare vattnet nedanför fallet, hvarifrån det ångade in i nedra kanalmynningen så, som om ingenting hade förefallit. Utan tvifvel måste den lyckliga utgången i tetydlig mån tillskrifvas det manliga och rådi ätt, hvarpå kaptenen och maskimsten skötte sigt; ty om de icke gjort så som de gjorde, utan, under förvirring och häpnad, låtit fartyget sköts sig sjellt, så hade det, efter all unledning. slagit sg tvärs i fallet och då icke kunnat undgå att blifva krossadt mot stenurne. Det smärtar författaren, att han icke känner de båda personernas namn, hvilka det skulle varit honom ett nöje att här utsätta. eIndustrien4 förstördes sedermera genom eldsvåda, men blef förbyggd och erhöll nemnet Car! samt såldes til Finland, der den slutligen gick under namnet Nordvakten. (Forts. följer.)

1 oktober 1864, sida 3

Thumbnail