Aftonbladet – 28 september 1864, sida 3

e NVARE OUMMEL SARV BAöl5, OL VIU TID bär I dant tillfälle skulle den segla sig fram, h hvarvid hjulen trampades rund för att icke flhindra farten. Dervid togs också kyparen i anspråk, ty man hade numera en liten a l nätt restauration ombord, hvarvid dock den Iifliga och ovana gossen råkade slinta, så n latt han föll ned mellan skoflarne och ska,)dades illa. Då det blåste hårdt på den r fruktade och högböljande Björkfjärden, så -Igick gubben Talmud aldrig öfver den, utan s)förtöjde då skutan vid den närmaste bästa n I landningsplats, med alla de försigtighetsa I mått som de fordna Ostindiemännen använde, -Jnär de anade att en tyfon skulle hemsöka -Idem på Macao redd. -) Under gång lemnade den grånade hedersn I mannen aldrig rorgängarens sida, och till hans väderbitna men godlynta ansigte blickade de ofta skrämda passagerarne upp så förtröstansfullt, som om han varit fader Eolus sjelf. I andra länder började man emellertid redan använda ångfartyg för postkommunikationerna ), hvarföresvenska och preussiska postverken beställde två ångfartyg för att underhålla postförbindelsen mellan Skåne och Pommern, hvilken dittills besörjts en-: dast af olämpligt konstruerade seglande jakter, som med hela vidlyftigheten af ett skråväsende, fördes af platt-tyska skeppare eller permitterade pun sjöofficerare. Två af dessa sednare fingo år 1820 i uppdrag att -I med de på örlogsvarfvet i Carlskrona ny; I byggda fartygen Svenska Lejonet och Preus, Isische Adler afsegla till Stockholm, der sven; ska ångmaskinernas feder, brukspatron Owen, -I försåg hvardera fartyget med en 50 hästars balansmaskin och två stycken ofantliga långpannor, i hvilka dock mer än 5 I tryck . Isällan utvecklades. Svenska Lejonet fick .namnet ändradt till Constitution, under hvilket namn det i 15 år fortfor att, med ett I visst anseende, föra posten mellan Ystad och Pommern. Efter denna tid blef det utdömdt och försåldt samt gick sedan, under namnet Kronan, några år mellan Norrköping och Stockholm. Preussische Adler ombyggdes och omdöptes år 1835 till Der neue Adler, som med sin gamla, hoplappade maskin ännu 15 år sednare bogserade mudderpråmar vid Stralsund. Dessa båda fartyg, hvilka voro de första postängfartyg som användts i Sverge, voro ylliga och breda, ungefär som fyrskepp, hade 3 master och gjorde 7 knop, hvilket den tiden ansågs vara lika hög fart för ett ångfartyg, som 14 knop pu för tiden. I början var icke fråga om annat bränsle än furuved, men då priset derpå efterhand steg högt i Skåne, antogs i stället stenkol, hvarvid Höganäskol brändes under några år, ehuru sådant skedde med förlust för postverket. Afven bränntorf försöktes. En pommersk godsegare lemnade nemligen en gång 1000 stycken pressad torf, för försöks anställande. Dervid eldades den ena pannan med torf och den ändra med stenkol; men oaktadt mycket arbete vid torfeldnin-! fa lyckades det icke att ens någorlunda ålla jemn ånga mellan den torfeldade pannan och den som eldades med stenkol, och då torfven derjemte lemnade mycket mera aska än stenkolen och upptog nästan lika stort stufningsrum som veden, så kom dess användande icke vidare i fråga. Från det bördiga Skåne skickades hvarje ! år talrika hjordar af slagtoxar till Stockholm, hvilka alla vandrade den långa väu genom södra Sverge till hufvudstaden. !t äågra patrioter, som tyckte det vara synd ; om oxarne och om dem, som skulle äta dem, och förmodligen äfven om den talg, , som smälte ihop under promenaden, beslöto att för denna transport bygga ett ång-, KEPS hvaruti H. NM. konungen äfven in, L I ÅL I C LJUD 1. Ur md rov RP mm) leddes att taga ett stort antal aktier, hvarföre fartyget också blef kalladt Carl Johan. Det tacklades med fyra master, men för att under den långa tillernade färden mellan Ystad och Stockholm ha största möjliga utrymme för kreatur, foder, vatten, bränsle m. m., fick brukspatron Owen endast insätta en af sina 22-hästars-maskiner i det långa e och fylliga skrofvet. N Fartyget började sina resor 1822 och l? väckte genast stort uppseende dels för dess c ovanliga konstruktion och tackling, delsle öckså för de besynnerliga resor det emellanåt gjorde. När det, på en af dessa, lt inomskärs arbetat sig fram från Landsort ; till Kalmar och en vacker dag ångade der-7 ifrån söderut, möttes det, utanför Ölands södra udde, af den här ganska vanliga SV.vinden jemte sjögång, mot hvilka maskinen icke förmådde framdrifva fartyget, och då natten tillstundade, ansåg kaptenen det icke rådligt att återvända till Kalmar, utan höll i stället öster om Öland, länsande friskt undan för sina fyra gaffelsegel, så att han följande morgon var i lä om Ölands norra udde. Enär vädret der kändes nästan stillt, så vände han ned åt Jungfrun? och kom, till strandboernas stora förundran, åter norra vägen intill Kalmar igen. Efter att der ha inlastat ved, fortsattes resan söderut r alldeles som förra gången, d. v. s. utanför 3 s g am -— — Utklippan måste fartyget vända, vågade sig, för mörkrets skull, icke in i sundet, utan gjorde en segling rund Öland och kom vid dagens ljus ånyo helt lugnt inpaddlande norra vägen till Kalmar. Det är kändt, att! kapten Cook gjorde 3 verldsomseglingar, l men om ångskeppet Carl Johan vet man icke att det fullbordade mer än 2 ökringseglingar i rad. Således måste 3:dje resan söderut gått bättre, och god vind eller stilje n förhjelpt den store fyrmastaren till Ystad. !y Emellertid fann rederiet ingen fördel vid t företaget, hvarföre maskinen uttogs, hvarefter fartyget skickades med en last trävirke ? på Rouen; men då kaptenen kom till mynfl ningen af BSeinefloden och i Havre hörde sakkunnige personer säga, att man icke d kunde med säkerhet navigera ett sådant långskepp mellan flodens bankar, föredrog ? han att orsa lasten i Havre och derifrån S oskadad återvända hem. Förundrad blef han emellertid, när denna försigtighet uppbh togs illa af en del redare, som helst skulle velat lemna den misslyckade ångbåten i assuradörernas händer. (Forts.) ),Ar 1818 byggde David N ångft r yggde David Napier ett ångfartyg, Rob Roy, vilket var det första som ansi gs