Aftonbladet – 28 september 1864, sida 3

alla hamnar, samt proklamerar fri hande Triohiaerna. (Forts.) Då meningen, att vissa djur och blan dem särskildt inelfvornas maskar kunna upp komma af sig sjelfva genom den s. k. ge neratio equivoca, numera är nästan alldele förgången, torde det ar det föregående vari tydligt, att det enda sätt, hvarpå vi kunni bli smittade med trichiner, är genom at förtära kött, hvari dessa djur förekon ma Hvad Danmark beträffar, har man blot fläsk att frukta i detta afseende; i någr andra länder skall kanske äfven kaninköt tet kunna bli farligt. Hos vår vanliga horn boskap har man ej allenast aldrig funni trichiner, utan ett par fodringsförsök, son företagits i Tyskland, tyckes till och mec ådagalägga, att om också trichinerna in skaffas i oxarnes tarmar, bli deras muskle; ändock icke inficerade; och då exempe anföras p, att personer blifvit angripna af trichinsjukdom efter förtärandet af oxkött. så har det vanligen kunnat upplysas, atl detta i slagtarebutikerna legat tillsammans med fläsk, af hvilket något måste antagas ha följt med. Af sjelfva svinen kunna irelfvorna, till och med hjertat, ätas utan fara, likasom fettet, hvilket aldrig innehåller de farliga maskarne; det är blott i musklerna, det egentliga köttet, som de ha sitt tillhåll. Det är en ganska vanlig tro, att det blott är förlärandet af rått fläsk, som kan bli far. ligt, ty man antoger att köttets kokning eller stekning måste döda de djur, som lefva i det. Det är också verkligen full komligt sant, att trichinerna icke tåla vid alt utsättas för kokhettan, 809 Reaumur; i en sådan hetta dö de strax, ja till och med en värmegrad af 5)—609 dödar dem temlioen hastigt. Och ändock har man tillräckligt med exempel på, att förtärandet af kokt eller stekt fläsk gifvit upphof åt trichinsjudom. Saken är nemligen den, att köttet, isynnerhet när det tillagas i större stycken, ingalunda genom kokningen eller stekningen uppnår en så he temperatur ända igenom. Man framställer ju till och med såsom ett gastronomiskt anspråk, att det skall vara rått inuti, och de flesta finna det helt och hållet genomstekta köttet torrt och smaklöst. Man har funnit, att ett större stycke kött efter en half limmes kokning blott hade uppnått en värme af 449 inuti, och att till och med små stycken, såsom sottletter, genom stekning icke uppnådde ner än 509. Till fullkomligt betryggande erfordras derföre en långvarig och fullstänlig kokning eller stekning, hvilken tillinetgör köttets saftighet och goda smak. På enahanda sätt förhåller det sig med ökningen. Den gammaldags långvariga senomrökningen i skorstenen eller rökkamnaren tåla trichinerna icke vid; en på detta ätt beredd skinka är oskadlig, men den lir lätt för torr och efter våra moderna be;repp icke välsmakande. Nu för tiden blir len så kallade snabbrökningen allt mer ch mer allmän; men genom denna underastas köttet alldeles ingen egentlig rökling; det öfverstrykes blott med kreosot eler träätticka eller något dylikt ämne, hvargenom dess inre partier icke undergå nåon synnerlig förändring, och trichinerna ibehälla sig fullkomligt lifskraftiga. Den kalla? rökningen uthärda dessa djur också etvdligt längre än den ?varma, som skall öda dem på 24 timmar; den kalla? utärda de öfver 3 dagar. En grundlig och msorgsfull saltning skall också göra fullomligt af med dem. Hvad angår korf, hvilken i Tyskland, trihinernas egentliga hem, spelar en mycket nera framstående roll såsom näringsmedel, n i norden, så gäller naturligtvis detsamna om den som om fläsket; blott fullkomigt genomstekt eller kokt kan den förtäras tan fruktan; men sorgliga exempel varna ss för alt icke alltför mycket lita på uppifterna om det sätt, hvarpå den blifvit tillädd. Under den här ofvan omtalade stora richinepidemi, som sistl. höst herrskade i lettstädt, åt en familj en korf, som uppafs vara tillagad sålunda, . att köttet först lifvit kokadt 112—2 timmar, derefter stopadt i tarmen, hvarpå kortven slutligen åter okats en half timme; ändock blefvo familns alla fem medlemmar sjuka, och ett arn dog. Detta föreföll oförklarligt, till ess det slutligen genom noggrann underökning upplystes, att utom den kokta, äfen litet rå fyllning stoppats i tarmen, samt tt det var tvifvel underkastadt, om vattet verkligen hade kokat, då korfven låg i et. Blodkort är väl i allmänhet oskadlig; kväl måste det erinras, att trichinerna, om ckså i ett mindre antal, under en kart tid f sitt lif kunna förekomma äfven i blodet, I att det alltid finnes någon, om också inga möjlighet, att blodkorf kan innehålla tet af dessa maskar. Dessutom har det red denna korf såväl som med annan, hvilen endast skulle innehålla lefver och fett, isat sig, att man icke alltid kan lita på, tt tillredningen varit så samvetsgrann och msorgsfull, att icke små köttstycken med ler utan uppsåt blifvit blandade med de gitima ingredienserna. Di det således, såsom man ser, icke är i alldeles lätt att vid tillredningen af sin ;da betrygga sig mot invandring af trichier, måste uppgiften närmast vara att vidga sådana ätgårder, att intet trichinhalgt. kött säljes eller köpes. Fullkomligt sall detta näppeligen kunna verkställas ;yrrän staten eller kommunerna åtaga sig ken; men då alltid en tid förflyter innan uktoriteterna komma i rörelse, blir det nder tiden de privat i saken intresserade, om måste taga den i sin hand, och här orde det vara slagiarne som ginge i speten. Dessa äro nemli-en icke mindre inesserade i hela trichinfrågan? än den ora allmänheten. Väl ha de i Danmark ittills knappt märkt något inflytande derf; men låt blott trichinerna ha förorsakat it par allvarsamma sjukdomsfall eller till ch med dödsfall, så skall mycket snart etsamma ske som på flera ställen i Tysknd, att ingen vill äta fläsk mera, och att etta isvnnerhet drabbar den slaoctare. som