Aftonbladet – 26 september 1864, sida 2

män, som undertecknat ifrågavarande skrift, äro 6 välborne? eller ?högvälborne?. — — Londons City har nyligen gifvit en parser, d. v. s. en elddyrkare i Bombay, sir Jamsetje Jejeebhoy hedersborgarepatent, derföre att han skänkt en summa af 17,000 pund sterling (300,000 rdr) till hospitalerna i London. Denna summa är tagen af den nämnda parsens arf efter hans far, den så kallade ?Bottle-Wellah? (butelj-fursten), hvilket namn han fått, derföre att han såsom tiggaregosse idkade handel med tomma buteljer, men slutade såsom millionärernas millionär. Under sin lifstid skänkte han mer än en million pund sterling till. ostindiska och engelska välgörenhetsanstalter och blef derföre af drottning Victoria upphöjd i adeligt stånd. Han hörde, likasom hans son ännu hör, till den öfverallt i Indien utbredda elddyrkaresekten, hvilken äfven har en koloni i London med ett bönehus, hvari den eviga elden brinner. De londonska parserne äro nästan alla mycket rika köpmän och bedrifva, likasom ifrågavarande nabob, ett slags cultus med en nästan gränslös välgörenhet. I Ostindien finns det knappt en fattigskola eller ett hospital, som icke antingen till en del eller helt och hållet har den aflidne baroneten att tacka för sin tillvaro. Han har låtit gräfva hundratals brunnar och planterat skogar på öde trakter, bygt hela byar och husrader i städerna för fattiga parser, muhamedaner, hinduer, judar och kristna, samt anlagt stora vattenledningar i parserstäder, som ledo af torka. Antalet af hans egna välgörenhetsanstalter uppgår till 200. Katalogen öfver de välgerningar, man känner om honom, innehåller ett antal, hvaröfver man skall förvånas; sällan någon under 10,000 pund sterling. Han dog sistlidet år, och ?välgörenhetens furste? blef i enlighet med partsernas ritus efter sin död buren upp i ett torn i den ostindiska staden Guzerat — parsernas heliga stad — på hvars tinnar li: ket nedlades, för att tjena örnar och korpar till födas och för att ?belysas af solens eld, tills dess ben blifvit blekta?. Hans lefnadsbeskrifning låter som en arabisk saga; ehuru allt deri är faktiskt och väl kändt i England så väl som i hela Asien.