Aftonbladet – 23 september 1864, sida 3

öfvergick mötet ehandling af den sedan förra landstinget hvilande, af majoren Almquist framställda motionen om inrättande af distriktsmejerier. Sedan ett under diskussionen härom vid förra årets landsting framstäldt yrkande, att denna motion icke måtte till någon landstingets åtgärd föranleda, blifvit efter votering med 23 röster mot 3 förkastadt, så stannade fandstinget efter ny votering, med 19 röster mot vid det beslut, att landstinget, som gillade den väckta motionen, dock ville till nästa landsting uppskjuta den vidare handläggning af detta ärende, deröfver emellertid hushållningssällskapets utlåtande skulle genom K. M:ts befallningshafvande infordras. Ordföranden meddelade nu, att länets hushållTIN OS SkaDa som tagit det framställda ärendet under ompröfning och deröfver afgifvit sitt utlåtande, först hade infordrat yttranden med af. seende derpå af hushållningsnämnderna samt från förvaltningsutskottet mottagit ett uppgjordt förslag i ämnet. Hvad hushållningsnämnd lerna anginge, hade af dessa, hvilka utgöra ett antal af 11, 8 afgifvit yttranden i ämnet, i hvilka fördelarne af det framställda förslaget erkänts, men endast 2 tillstyrkt inrättandet af distriktsmejerier. Förvaltningsutskottet hade föreslagit inrättandet till en början af 3 distriktsmejerier samt att till dessa ett anslag af 4500 rdr för en gång skulle beviljas. Hushållningssällskapet hade frångått förvaltningsutskottets försla; och uttalat sig för beviljande af ett årligt anslag af 4500 rdr att utgå såsom hjelp till liqvid af räntan å det på inrättandet af distriktsmejerier nedlagda kapital. Häradshöfding Ehrenheim upplyste, att förvaltningsutskottet hade ansett 4500 rdr årligen vara en alltför dryg afgift för länet och derföre föreslagit inrättandet af 3 distriktsmejerier samt ett anslag för en gång af 1500 rdr för hvarje såsom räntefria lån, hvilka skulle amorteras och i den mån detta skedde kapitalet ånyo användas till understöd för inrättandet af distriktsmejerier. Major Almqvist ansåge visserligen 4500 rår för en fång vara ett vackert anslag, men det :vore dock för en sådan sak som den ifrågavarande alltför obetydligt; hvaremot ett årligt belopp till änteliqvid skulle vara af gagn; dock vore ett årligt anslag af 4500 rdr en för stor afgift för linet och kunde ej heller, åtminstone till en början, då mejerie; först småningom komme att anläggas, behöfv Visserligen hade ej hushållningsnämnderna visat mycken ifver för saken; men detta bevisade icke något annat, än att hvarje ny id först småningom blir till sin betydelse insedd och vinner erkännande. På helt annat sätt hade dock saken inom flera län blifvit omfattad, såsom Göteborgs, Östergötlands, Kalmare och Jönköpings län m. fi., der ansensenliga summor blifvit för ändamålet anslagna, hvilka äfven af talaren angåfvos.. Inom Upsala län; der spanmålen stode så lågt, vore det nödvändigt att lifva hågen för en industrigren, genönm hvilken landtbrukaren afsinspanmål kunde bereda sig tre valuta,-än nu vore fallet, och denna industrigren vore en förbättrad ladugårds: skötsel, och för hvars åstadkommande åter mejerier vore ett oeftergifligt vilkor. Inrättandet af sådana distriktvis skulle till höjande af landtbruket bidraga långt mer än premier, profplöjningar och möten. Två olika slag af sådana borde inrättas: det större för en tillgång af 100 å 200 kannor mjök om dagen, det mindre för halfva denna tillgång; det förra slaget borde understödjas med lån å 3000 rår, det sednare med lån å 1000 rdr, att återbetalas på 5 år. Om vid detta landsting beviljades tån till 10 mejerier, 5 större och 5 mindre, så blefve lånesumman 20,000 rdr och den årliga afgift länet, som ej borde hafva svårt att skaffa sig denna summa såsom lån, finge i ränteliqvid härför vidkännas, uppginge till 1200 rdr. Det lån länet upptoge, för att med lån kunna understödja inrättandet af mejerier, borde blifva stående, så att inbetalningarne från mejeribolagen kunde användas till anläggandet af nya mejerier, och för åstadkommandet af de störa fördelarne afdistriktsmejerier erfordras sålunda endast en afgift för länet af 1200 rdr om året. För förslagets utredande beslöts, att en komitå skulle nedsättas och till ledamöter deri utsågos häradshöfdingen von Ehrenheim, majoren Almqvist och grefve Platen. Derefter företogs till öfverläggning det af hyr komiterade uppgjorda förslag till arbetsordning, som med någon förändring antogs. Grunden. för blifvande årets landstingsskatt bestämdes i likhet med den för föregående årets, så att de afgifter som af landstinget beslutas, i allmänhet komma att för jordbruksfastighet. ehvad den är i mantal satt eller ej, utgå med dubbelt belopp emot för annan fastighet, frälse1 ränta och hvarje annat beskattningsföremål, som ock för sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej. utgöres, i allt fall: komma att erläggas afgifter till det belopp, som, derest bevillning för densamma enligt art.-II. Bevillningsstadgan utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet mot en sådan bevillning svarar. (Forts.) — Göteborgs landsting afgjorde vid sitt! sammanträde förl. onsdag frågorna om länets lasarettsväsen samt folkskolväsen. I förra fallet uppsköts ärendet till nästa landsting; i sednare fallet stannade majoriteten vid ett beslut att icke längre fortsätta sin vid föregående landsting beslutade egna inspektion, utan öfverlemna saken åt den af staten aflönade inspektor, som tillsättes på biskopens förslag, hvilken dock skulle anmodas att biträda de skolråd, som sådant begärde. med råd och upplysningar, mot särskildt arfvode; hvilket skulle af landstinget gäldas och hvars belopp skulle sedermera bestämmas. Skaraborgs Jäns landsting öppnades i Mariestad förliden måndag. Till vice ordförande utsågs kapten Kylberg. Efter behandling af förberedande ärenden föredrogs konungens befall1. ningshafvandes motion om bidrag frän länet tilll Uddevalla— Herrljunga-jernvägen, hvilken, efter en tre timmars debatt och flera voteringar, föll. — Friherre Gyllenhals motion om anslag till vägförbättringar rönte nästan allmänt motstånd och blef, efter votering, afslagen; samme persons motion om anslag till en ytterligare landtbruksskola inom länet understöddes al många och bifölls. enhälligt. äfven om beräknadt statsanslaj ej skulle erhållas. Två motioner om understöv till skarpskyttekårerna, skulle, såsom omotiverade, hvila till behandling vid nästa års landsting, dock under uttryck att tinget med värma omfattade saken och möjligen ej finnes obenäget att lemna understöd; 3000 rdr af bränvinsmed-t len beviljades till ytterligare en tredje folkskole-T: inspektör, hvaremot frågan om premier till folkskollärare afslogs. Tinget beslöt vidare 4500 rdr, äfven af bränvinsmedlen, för att användas till inköp utaf 8000 exemplar af tjenlig bok till utdelning åt folkskolorna; en motion om tillsättande af en komite för fullständigt ordnande af sparbanksväsendet inom länet, synnerligast med hänseende till landsbygdens behof, afslogs. Motioner om skyddstull och hushållningssättet med skogarne å kronohemman och boställen; — om upptagande af ett lån, kalladt allmänna landtbrukslånet; —goch Stora Kopparbergs läns landstings hemställan att till konungen måtte hembäras tacksamhet för det hvilande representationsförslaget, förklarades vara frågor, som icke tillhörde landstingets hehandling. — Jönköpings läns landsting tog i måndags sin början. Till vice ordförande utsågs, med 29 röster af 43, hofrättsrådet Lemchen. Närmast i röstetal var häradshöfding Ekenman, som erhöll 11 röster. Sedan derefter de enskilda motionerra . blifvit upplästa och antingen bordlagda, remitterade till vederbörande utskott eller ock lemnade utan allt afseende. såsom ej varande af den beskaffenhet, att landstinget eger med dem taga befattning, åtskildes Iandstinget för att i går åter sammanträda. Tnder tisdaoens sammanträde behandlades huf