Aftonbladet – 22 september 1864, sida 3

ning, och den ena ar dem hade aiven verkligen redan blifvit sprängd i luften af en helvetesmaskin. Han låg nu der med sina sammaldags träkorvetter, utsatt för ett anfall af ett krigsskepp utaf den allra nyaste, mest fulländade konstruktion. Här hade således rebellerna ett godt tillfälle att upprepa hvad de gjorde på Hamptons redd, och om ej ett litet hinder ställt sig i vägen, så skulle Tennessee också utan tvifvel behandlat Brooklyn och Hartford på samma sätt, som Merrimac behandlade Congres och Cumberland. Hvarken scenen eller tillfället lemnade något öfrigt att önska. Mobilebugten bildade en amfiteater för striden, och representationen utfördes på ett så sammanträngt rum, som om allt på förhand hade varit ordningställdt till ett skådespel. Detta öppnades, såsom man kunde vänta, dermed, att de konfedererades små kanonbäter skingrade sig för så förfärliga fiender, och derefter nörjade Tennessee leken. Detta jernmonster satte med full ånga rakt emot Farragusts laggskepp, för att skära det tvärt af; men när visade sig skillnaden mellan Hartford och Cumberland. Cumberland var en se;elfregatt, Hartford deremot en skrufångcorvett. Med tillhjelp af ångkraften vek wmiral Farragut i rätta ögonblicket åt sidan ör vidundret, och i stället för att mottaga töten midtskepps, lät han sitt eget skepp öpa mot fiendens babords låring och gaf ronom sålunda nästan lika för lika. Då keppen derefter lågo med bredsidan emot varandra, sände Farragut, för att besagna hans egna ord i den oföciella raporten om striden, sin motståndare. på tt afstånd af icke mera än 12 fot, tt glatt lag med niotums massiva kulor ch krutladdningar af 13 skålp. Hvad reultatet blef deraf, nämner amiralen ej; men vi kunna komplettera hans rapport enligt tt ögonviltnes berättelse. Dessa niotums nassiva kulor, heter det deruti, studsade illbaka från sidorna af rebellernas pansarridunder, oaktadt mynningarne al de kai0ner, som utkastade dem, knappast voro )å 10 fots afstånd ifrån pansarskeppet, och lessa väldiga projektiler slungades upp i uften i alla riktningar, i det de ej gjort ågon annan verkan än att efterlemna en iten fördjupning i jernet, af hvilken man unde se, hvarest de hade träffat. Derefter ;ppnade Tennessee sina jernkanonportar, och saft ett glatt lag af sina 4 sextums refflade canoner, med en sådan verkan, att kulorna vingo tvärtigenom Hartford och slogo ned vattnet på andra sidan om skeppet. Allleles på samma sätt och under samma omtändigheter upptog Tennessee en dust med 3rooklyn, Richmond, Lackawanna och Oneila, blott med den skilnad, att det sistrvämnda skeppet, ehuru det ej blef förstördt, lock led så betydligt genom sammanstötingen, att det måste segla in på lågt vaten. Träskeppen voro ej i stånd att åstadkomma ens en remna i pansaret, men det yckades icke heller Tennessee, att gifva orvetterna någon verksam stöt. På detta stadinm af striden samlade amial Farragut hela sin eskader omkring sig, jemväl monitorerna, i det han befallde, att lessa skulle hamra löst på Tennessee, och sålunda hålla det qvar i elden, så att det cke kunde slippa undan, medan de öfriga keppen skulle beskrifva en cirkel omkring ernvidundret samt hvart och ett gifva det n stöt hvarje gång de kommo rundt?. Jenna utomordentliga manöver utfördes verkligen. Den ena korvetten efter den anIra styrde rakt emot vidundret, under det utt monitorerna bearbetade dess sidor med ina femtontumskanoner. Icke ens dessa erhörda kulor voro emellertid i stånd att senomtränga Tennessees rustning, oaktadt n af dess kanonportar slutligen blef inskjuen. Den oupphörliga påseglingen synes leremot hafva gjort den största verkan. danskapet på Tennessee blef bedöfvadt och örvirradt vid dessa oupphörliga stötar, tillless det slutligen, alldeles bedöfvadt och vindlande, i följd af stötarne och de våldamma slagen, började förlora modet, och atastrofen påskyndades genom att amiral 3uchanan sårades, då en kanonkula inslo senom den sönderskjutna kanonporten och slet hans ena ben. Nu hissades den hvita laggan, och Tennessee gaf sig, efter att mafva kämpat med hela unionseskadern i valfannan timme. Läsaren skall säkert medgitfva, att detta x en högst märkvärdig strid, och det märkigaste är måhända den jemförligtvis ringa isk, hvarmed träskepp, såsom det häraf ynes, ännu kunna upptaga strid med panskepp. Det ligger nära, att uttala den örmodan, att resultatet kunnat utfalla anworlunda, så vidt Tennessee hade angripit ina motståndare med granater, i stället för ned massiva projektiler, hvilka blott borade jemna hål genom deras sidor; men let är tillika klart, att pansarskepp ej kunna änna på träskepp med den verkan, som allet var på Hamptons redd, om träskeppen plott äro så rörliga, utt de kunna undvika töten. Hvad som förstörde Congress och Cumberland, var den omständigheten, att le endast voro segelskepp och ej kunle undvika stöten, hvaremot Farraguts skepp, med tillhjelp af deras skrufvar, undveko att få en sådan skada, att le blefvo odugliga till strid, intill dess omsider, då de voro fjorton mot en, det rerkligen lyckades dem att besegra deras rTuktansvärda motståndare, genom att uppaga striden efter hans egen metod. Tenressee blef nemligen i bokstaflig mening uskadt eller ristadt till att gifva sig. Dess nanskap blef hvar femte minut kullkastadi ch var ej längre i stånd att fäkta, oaktadt keppet ej tagit någon väsentlig skada. vilka föreställningar skola vi slutligen göra ss, antingen om rebellernas jernplåtar el er virdstaternas kanoner, när så oerhörda pjeer icke kunnat göra någon verkan på panaret vid ett afstånd, som icke en gäng mäes i yards, utan i fot eller till och med tum? Sådana trågor skola blifva framtällda med största intresse, och drabbninsen i Mobilebugten skall kanske lägga en iv lärdom till de erfarenheter. som vi re