Aftonbladet – 22 september 1864, sida 2

hertigdömet. I tyska tidningar klagas fortfarande starkt öfver de danska fullmäktigas uppträdande, utan att man dock tillägger dem ett sådant steg, som Pays omtalar; enligt den i Tyskland rådande uppfattning, är det ännu beständigt den finansiella frågan, som från dansk sida möter sådana hinder, att det drager på tiden med fredens afslutande. Ett enstaka blad talar väl om oenighet med afseende å gränsregleringen; men denna syncs icke vara af principiel natur. ?Nordd. Allg. Zeit:s? Wienerkorrespondent skrifver den 15: Om konferensens sista möte cirkulera här sådana rykten, att, om de äro sanna, utsigterna för underhandlingarnes fortgång äro föga glädjande, isynnerhet hvad ett skyndsamt afgörande anfår, ehuru man allmänt hängifvit sig till föroppningar om ett godt resultat. De danska fullmäktige, som redan förut energiskt och envist salt sig emot en delning af statsförmögenheten mellan konungariket och hertigdömena, berältas i konferensens sista möte hafva visat sig alldeles ovilliga att ingå på Österrikes och Preussens förslag att fastställa en rund summa såsom hertigdömenas andel i statsskulden. (Nu skall återigen statsskulden fördelas på slump, ehuru fredspreliminärerna bestämdt angifva, att uppgörelsen skall ske efter folkmängden; förut var det allmänna åsigten, att striden om aktiverna skulle afgöras på angifvet sätt. Huru saken hänger tillhopa, är efter så sväfvande uppgifter svårt att afgöra; men det synes dock otroligt, att tyska makterna rent af skulle bryta fredspreliminärerna med afseende å statsskuldens ordnande). De danska fullmäktige läto slutligen blott förmå sig att taga förslaget ad referendum, för att inhemta nya instruktioner från Köpenhamn. Afven med afseende å frågan om ett vapenstillestånd vill man veta, att de danska fullmäktige lägga hinder i vägen, i det de, då denna sak bragtes å bane, skulle hafva åberopat nödvändigheten af Jutlands ulrymmande. Att dessa försök att uppställa svärigheter och förhindra afgörandet icke väcka förtroende för Danmarks ärliga sträfvanden, kan man väl tänka sig.? Om de tyska stormakternas afsigter med de två hertigdömena har man ännu ingen pålitlig underrättelse. Ån skrifves från Berlin att konung Wilhelm vill hålla på Åuvustenborgaren, att Österrike skall tillåta sådana öfverenskommelser mellan Preussen och den nye hertigen, som von Bismarck kan önska, och att underhandlingar derom äro öppnade. Än heter det från Wien, att Österrike vill motarbeta dylika stväfvanden från preussisk sida och motsätta sig aftal, som nästan upphäfva begreppet af en suverän furste, medan det vill göra Rendsborg till förbundsfästning och Kiel till förbundshamn, men dermed vill Preussen ingalunda låta sig nöja. Men nu skrifves från Eidern till Const. Oesterr. Zeit.?, att Augustenborgarens utsigter hafva stigit bådei Wien och Berlin, att Preussen vill underkasta sig förbundets afgörande och att vilkoren äro: hertigdömenas inträdande i tullföreningen; deras här och flotta satta i nära förening med den preussiska; Rendsborg förbundsfästning med preussisk besättning. Om statsgrundlagens öde är ännu ingenting afgjordt. Österrike vill helst öfverlemna revisionen till den slutligen konstituerade statsmakten, medan Preussen icke vill utesluta oktrojering. Preussens sinnelag framstår längt klarare genom ett betraktande af dess steg i Slesvig. Det var preussare, som undersökte kanalen i Slesvig och funno linien Husum-Eckernförde praktikabel; man säger nu att Preussen snart skall göra allvar af saken. Kongl. preussiska banken i Berlin ämnar upprätta en filialbank i Flensborg: Slutligen hafva civilkommissarierna börjat inkalla preussiska skollärare till Slesvigs allmogeskolor, hvarigenom dessa få en ansenlig löneförhöjning. Männe man ännu kan betvifla, att Preussen skall söka bevara sin makt i hertigdömena, och att det skall bereda sig möjligheten af en fullständig förening i framtiden, äfven om det nu måste inskränka sig att göra Slesvig-holsteins he tig till Cärlllig preussisk öiverpresident?? Stämningen hos sjelfva hertigdömenas tyska befolkning ger sig tillkänna genom den strykande afsättningen på en i London och Hamburg nyligen utkommen skritt, kallad: ?Mit Skorpionen statt mit Ruthen (Med skorpioner i stället för med gissel?) — Journal des Debats för den 17 dennes