Aftonbladet – 20 september 1864, sida 3

(Ur Dansk Maanedskrift.) (Forts.) För att nu bilda oss en föreställning om det sätt, hvarpå dessa små kräk bli farliga för de menniskor eller djur, i hvilka de företaga sina vandringar, blir det nödvändigt, att vi något nogare göra oss bekanta med detaljerna vid deras resa. Man måste emellertid hålla i minnet, att det mesta af hvad man vet härom har man försök på djur, isynnerhet kaniner, att tacka för, så att det lär möjligt, ehuru icke troligt, att förhållandena hos menniskor kuuna vara litet an-: norlunda. Omkring tio dagar efter det muskeltrichinen blifvit införd i sin nya värds tarmkanal, har den redan födt sina ungar; och : dessa, som behöfva nya omgifningar, för !! att befinna sig väl, begifva sig ögonblickligt : på vandring. De behöfva blott mycket kort! tid att genomborra tarmkanalens vägg; när j! de kommit ut genom denna, befinna de sig ; i bukhålan, ett stort rum, som är alldeles ! uppfyldt af-väderlifsorganerna, mage, tar! mar, lefver, mjelte, njurar o. s. v., och :! hvilket genom en stor, flat, tunn muskel, l: mellangärdet, är alldeles skildt från brösthålan, hvilken bland annat rymmer Jungorna och hjertat: Från bukhålan, hvilken ! icke heller egnar sig till blifvande vistelseort för trichinerna, sprida de sig åt alla j håll, men skona alltid de stora underlifs-! körtlarna, lefvern, mjelten, njurarne m. fll: En stor mängd vandrar uppåt, genomborrar mellangärdet och kommer derigenom ! upp i brösthålan, der de först komma in i de tunna, hinnartade säckar, hjertsäcken och lung arne, som helt och hållet omgilva de vigtigaste bröstorganerna; men del. skynda sig åter vidare för att leta sig in i musklerna mellan refbenen och i de yttre bröstmusklerna samt halsens, hufvudets och armarnes muskler; deremot undvika de lungorna och nästan alltid hjertat; oaktadt!: detta blott är en stor muskel, har man hittills blott två gånger der påträffat enstaka t trichiner, som förirrat sig dit. Hvad orsat ken är till att hjeriat sålunda undslipper invandringen af trichiner, är icke afgjordt. : Somliga tro,: att dess oafbrutna rörelser 1 skola försvåra tillträdet dit för dem ; rimli4 gare är det kanske att söka orsaken i den omständigheten, att hjertköttet till sin ke-! miska sammansättning något afviker från ! de andra musklerna. 1 Under det de flesta trichiner sålunda borra sig fram från ett ställe till ett annat förl! att slutligen uppnå sin blifvande plats, koms mer en: del af. dem dit på ett. beqvämare lt sätt; På. den långa vandringen kan det! nemligen omöjligen undvikas, att icke åt1 skilliga af. dem komma in i blodkärlen, t hvilka, såsom vi veta, genomväfva allalt i 1 1 6 i i 6 SE kroppens delar såsom ett fint nät. Menii haren trichin kommit in i något af dem, ryckes han naturligtvis genast bort med blodströmmen och föres på detta sätt ett större eller mindre: stycke bort, till dessti han kommer till ett ställe, der utrymmet li är för trångt, de finaste blodkärlen äro nemligen mycket smalare än en triehin, och i dem: fastnar .han således. Har hanjr nu sålunda: blifvit förd in i en muskel, l kan han slå sig till ro der ; har han kom-l mit in i en annan; organ, måste han återr vandra vidare på sitt gamla sätt. Attr åtskilliga trichiner verkligen föras fram på v detta sätt, är bevisadt derigenom, att man e e ofta funnit dem i djurens blod; men det är otvifvelaktigt alltid blott en ringa del af hela antalet, som kommer att begagna! l detta fortskaffningsmedel. Trichinerna välja således till sin slutliga vistelseort muskelsystemet, d. v. s. de så kallade frivilliga musklerna, de hvilkas funktioner äro underkastade viljans herravälde, hvaremot de rata de s.k. organiskai eller ofrivilliga musklerna, hvilka utgörall en väsentlig bestånsdel af de flesta inelf-i vor, men hvilkas funktioner ligga utomjö viljans område. Dessa båda afdelningar1 af muskelsystemet benämnas äfven delp tvärstrimmiga och de glatta musklernajn efter det utseende, som deras fina beståndsdelar erbjuda under mikroskopet. De vilkorliga eller tvärstrimmiga musklerna — allt hvad man i dagligt tal Penämner Yköttet Ip — äro nemligen sammansatta af en utom-s ordentligt stor mängd särdeles fina trådar, g primitivfibrerna, af en cylindrisk eller pris-ip matisk form och en tjocklek af omkring d 1100, hvilka vid en betydlig förstoring visa en mycket fin tvärstrimning med omvex-:s lande mörkare och ljusare strimmor. Menin äfven dessa primitivfibrer kunna upplösas i lä långt finare beståndsdelar ; genom en ända-h målsenlig behandling af dem under mikrofi skopet får man nemligen se, att hvar ochi en af dessa består af en utomordentligta stor mängd prismatiska, ungefär lika Jänga U som breda småkroppar; hvilka äro ordnade så, att de bilda mycket tunna skifvor,s hvarigenom primitivfibern får sitt tvärstrim-b miga utseende, i det att skifvorna liggald öfver hvarandra likt mynten i en penning-d rulle ; men tillika äro de små prismernan ordnade i rader i tiberns längdutsträck-d å Vv e Vv n ning, så att man kan i stället för skifvor skilja dem åt i en mängd ytterst smala (omkring 1e0ooo linie) längdirådar, som man kallar primitivfibriller, af hvilka således hvar och en särskild får ett tvärstrimmigt utseende till följd af sin sammansätt1 ning af de små prismatiska styckena. Allaln de smådelar, som sålunda bilda hvarjels särskild primitivfiber, äro inneslutna i enF mycket tunn, genomskinlig hinna. Dessa äro de beståndsdelar, som äro egna förk musklerna eller köttet; men dessutom inneF håller hvarje muskel, liksom alla kroppens v delar, blodkärl, nerver-samt mellan de jlsärskilda knipporna af primitivfibrer den!n s. k. bindväfven med mer eller mindrejs fett uti. Nn Då trichinerna intränga i musklerna, åt? nöjas de icke med att framskjuta sig mellan primitivfibrerna, utan borra sig in ge-v nom dessas tunna hinna och komma sålunda in i deras inre, der de fortsätta sina vandringar liksom i ett trångtrör; detär klart, k att de genom att framtränga här inne måste it förstöra muskelns finaste beståndsdelar, pri1 mit:vfibrillerna; men det är också högste cannolikt. att de rent af förtära dem. tv vi