Aftonbladet – 20 september 1864, sida 2

ningen med boktryckare uppgöras. Ett tryckrof, bestående af ett ark logaritmiska tabeller, hade blifvit taget i Köpenhamn, utvisande det mest nitida och vackra tryck i koppar man kan önska, och fullt jemförligt med det vackra och fina tryck, som Hachettes franska upplaga reter. Ett ark af detta prof skulle till hvarje aktieegare öfversändas. Samtliga clicheerna komma att till styrelsen aflemnmas fullständiga ungefär vid denna månads slut. Hr Wiberg har härmed beträdt och brutit en alldeles ny bana i galvanoplastiken, som hittills betraktats så omöjlig, att de inoch utländska författare, som skrifvit i detta ämne, antingen ansett den tillhöra galvanoplastika omöjligheter eller ock, såsom vår svenske författare Dahl, högligen afrådt dess beträdande såsom med för mycken svårighet förenad, nemligen att nde py såsom matricer för frambringande af plåtar i koppar. Att få kopparlösning att tillräckligt affälla sig på bly, och derefter kopparn att från blyet lossas utan, att plåten sönderbrytes eller bugtar sig är den svårighet som hittills ansetts omöjlig att besegra. Emellertid var det just denna uppgift som magister Wiberg hade att lösa; ty hans räknemaskin skrifver på bly och dessa fullskrifna blyremsor fogas sedan samman till en plåt, af hvilken antingen genom pressning i guttaperka eller genom alvanoplar stisk metod 1 koppar göres en tryckplåt. Maskinen kan äfven skrifva i papier-mach och deröfver gjutas vanlig stilmateria, men hvarken blir en sådan plåt nog varaktig för större upplagor, ej heller en i guttaperka nog skarp och fin för logaritmiska siffror. Det återstod för magister Wiberg således icke annat att välja än koppartryck, om han ville frambringa plåtar, nog varaktiga för att kunna taga hundra tusentals aftryck, och nog skarpa för att kunna frambringa ett tryck, täflande med det vackraste i Europas större länder. Detta har lyckats, dock ej utan många svårigheter som fordrat både tid. skarp sinne och omtanka att lösa, i den mån de framträdt. Den galvanoplastiker, som magister Wiberg först anitade och som försökte utföra arbetet på sätt det vanligen tillgår å magister Berlings tryckeri i Lund, behöfde 8 dagar för att å en blyplåt få den tillräckliga kopparlösningen fälld. Detta skulle medtagit en så ofantlig tid för de 800 å 900 plåtar hr Wiberg behöfde, att de icke på årtal blifvit färdiga om denna metod följts. Hr Wiberg måste alltså uttänka en alldeles ny metod hvarigenom han lyckades få fällningen å blyet fram på 3 å 4 dagar. När de förutnämnda plåtarne omsider voro affällda kunde kopparn icke skiljas från blyet, utan att kopparplåten sönderbröts eller bucklades, så att siffrorna blefvo oläsliga och plåten obrukbar. Ma: gister Wiberg lyckades dock öfvervinna äfven denna svårighet. När detta skett, återstod att på kopparplåten kunna gjuta stilmateria, så att plåten fick sin tillbörliga tjocklek och fasthet såsom tryckplåt. Härvid måste en sådan metod af lödning uttänkas och användas, hvarigenom stilmaterien kunde med kopparn förenas utan att derifrån lossna. Slutligen när detta var fä digt, måste en särskild maskin af hr Wiberg utkas, för att få denna pågjutning jemn och slät. Flera mindre svårigheter, som under tiden mötte och som genom hr Wibergs fintlighet öf: vervunnos, må här lemnas åsido. Genom en serie af skarpsinniga och lyckade upptäckte inom ett område, hvarinom Pr Wiberg till er början troligen icke var eller kunde vara me: än blott i allmänhet hemmastadd, har det alltså lyckats honom att nu från bly prestera clicheei i koppar, en uppfinning, hvaraf han troligen : närvarande stund ensam är egare, och hvarige. nom han ännu vidare lemnat ett prof på mång sidisheten af sin snillrika förmåga.