Aftonbladet – 19 september 1864, sida 2

— Från Linköping skrifves i Östgöta Correspondenten den 17 dennes: I går på förmiddagen inträffade här en smärtsam och hemsk tilldragelse. I sednaste nummer omförmälde vi att eldsvåda sistl. måndag emellan kl. 4 och 5 på morgonen höll på att utbryta i sysslomannens kontor å arbetsinrättningen, hvarvid flera räkenskapsböcker delvis ströko med, ehuruväl elden derefter släcktes, utan att åstadkomma någon vidare skada. Vi anmärkte redan då att vissa besynnerliga omständigheter dervid förefunnos samt att kuriösa rykten voro i omlopp om bokföringen. Med anledning af denna eldsvåda, höll rådhusrätten i går förmiddag laga undersökning. Sysslomannen, f. d. fanjunkaren Forssen, aflade dervid först sin berättelse. Han hade på söndagsaftonen tvenne gånger varit inne på kontoret och funnit allt i vanlig ordning samt derefter upphängt kontorsnyckeln på vanlig plats i sitt eget rum. På måndagsmorgonen närmare kl. 5 hade en af fattighjonen, f. d. skräddaren 3. J. Åkerblad, knackat på hans dörr och tillkännagifvit att elden var lös i kontoret, hvarpå han, försedd med nyckeln och åtföljd af sin hustru samt Akerblad hastade dit. Inkomna i kontoret, funno de rummet fullt af rök, samt då denna skingrade sig, en del af räkenskapsböckerna synbarligen afsigtligt uppstaplad öfver en på skrifbordet uppgjord eld, samt redan delvis uppbränd. Forssen förklarade, efter afgifven berättelse, att han icke kunde misstänka någon för mordbranden, att han visserligen kunde ha stått inågot spändt förhållande till en eller annan af fattighjonen, men att han icke tilltrodde någon om att af hat eller hämnd kunna begå en sådan gerning. Han tillade, att han ganska väl insåg att en skugga skulle falla på honom, som han aldri, kunde frigöra sig ifrån, men bedyrade dock vi Gud att han var oskyldig. Derefter aflägsnade han sig och hans hustru mträdde. I hufvudsak öfverensstämde hennes berättelse med mannens, äfven om några mindre skiljaktigheter förekommo. Då hon derpå afträdde, inkallades C. J. Åkerblad. Förhöret med honom afbröts likväl snart, enär Forssns hustru instörtade och under smärt: sammma utrop tilikännagaf att hennes man skjutit sig. Rätten begaf sig genast in i Forssåns rum der man fann honom liggande på golfvet, flytande i sitt blod. Ett par ögonblick förut hade a a a