Aftonbladet – 9 september 1864, sida 3

Bref från Göteborg. I September 1864. Det är en ruskig Novemberafton i nådens år 1851 uti den gamla staden Lund mec evig ungdom. Låvgt uppåt norr vid Bredgatan gå vi genom en port och komma in på en garf. vares gård. Från ett par fönster, som vetta åt denna gård, tränga ljuslågor ned på stenläggningen och gifva den besökande en högst oredig föreställning om snygghet och propret. De båda fönstren synas inbjuda så vänligt, 8hvarföre vi från smutsen och regndusket härute stiga upp på en rankig trätrappa och träda in i ett temligen stort rum, från hvilket täta rökmoln slå emot oss. Omkring ett rundt bord till höger vid soffan sitla 7 unga män, tillhörande Lunds akademis mtdborgarekår. Har någon af bröderna något vidare att föredraga?? spörjer en-af de unga männen, som tronar i soffan och af sin värdiga hållning synes vara något slags ordförande. Ett par resa sig. Bröderna Aragv och Kenler... Broder Kepler har ordet.? Öch brodren Kepler uppläser nu en kraftig öfversättning al någon utaf Berangers frihetsglödanda chansons, uppmärksamt afhörd af de öfriga, hvilka man stundom hör tilltala hvarandra med namnen Copernicus, Galilei, Herschel, Leverrier etc. Läsaren förvånas måhända öfver att finna dessa framstående personligheter från så olika tidsepoker samlade en Novemberafton 1851 kring ett bord å en studentkammare hos brackan B..., isynnerhet som de sju ingalunda voro epökfigurer, utan lefvande väsen af kött och blod och med tobakspipor. Gåtan är dock snart löst, ty de sju utöra ett slutet litterärt sällskap — sådana innas alltid vid universiteten — kalladt PSjustjernan?, på grund af hvilket astronomiska namn hvardera med!emmen, en stjerna på sällskapets inskränkta horisont, tagit sig ett namn efter någon heros inom de astronomiska vetenskapernas verld. Sedan äfven Arago hållit sitt föredrag, någon litteraturhistorisk skizz, afslöts soirens officiella del, hvarefter ordföranden uppmanade Leverrier, en lång, blond och blek ung man, att framsätta SÖdets Hattt Tillsägelsen åtlyddes, och en gammal hatt, som tycktes nästan ha glömt så väl sitt ursprung som sitt lifsändamål, tronade nu på bordet. En hvar af de närvarande genomsökte nu sina fickor och öfverantvardade vinsten af denna visitation åt de hemlighetsfulla makter, som hade sitt tillhåll inom irrgångarne i fodret till tÖdets Hatt. Den bleka unge mannen undersökte derefter hattens innehåll, och de närvarande följde med den största spänning i sina anletsdrag den blekes rörelser. Denne hopsamlade på bordet sedlar, silfveroch kopparmynt, som hans vana händer framtrollat ur hattens mörka djup. ?Mina bröder!? började han, sedan han noga genomräknat summan, för säkerhetens skull ett par gånger. Mina bröder!? . De närvarandes spänning blef allt större. De föreföllo nästan som personer, hvilka afvakta en dom, den der skulle bestämma öfver väl eller ve. Mina bröder! Sexan är klar och bålen gifven, om ett tillskott af 18 sk. och 6 styfver kan fås. Aderton skilling !? upprepade en.