Aftonbladet – 1 september 1864, sida 2

Österrikiska blad säga att österrikiska regeringen slutit sig så mnerligt till Preussen, emedan mellanstaternas sympati visade sig alldeles onyttig såväl 1859, då man litade på förbundets hjelp i kriget mot Frankrike, som 1863, då förbundsreformen strandade på Preussens motstånd. Man vill nu försäkra sig om Preussens hjelp till den framtida uppgörelsen med Italien, som ej kan uteblifvå, och man vill ej motsätta sig de slesvigska och holsteinska hamnarnes ölverlemnande till Preussen. Denna så kallade nära anslutning? till Preussen skall möta bestämdt motstånd hos Scheel-Plessen, medan han deremot önskar ett fullständigt uppgående uti Preussen. Om det är art denna orsak han i sin finansberättelse till fredskonferensen utvecklat omöjligheten för hertigdömena att öfvertaga de två femtedelarne af danska statsskulden samt alla de preussisk-österrikiska krigskostnaderna, kan ej afgöras. — Lauenburgs riddersoch landskaps landtrådskollegium har i en skrifvelse till: förbundsdagen och till de tyska stormaktshofven uttolat sig emot öfvertaandet af såväl statsskuld som krigskostnaer, då Lauenburg stått alldeles utanför den sednaäste striden. Rätt komiskt är att se Prov. Corresp.? framhålla, att hertigdömenas fullständiga lösslitande från Danmark var ett nödvändigt steg för att framkalla det goda förstånd, som är så önskligt mellan Danmark och Tyskland. Mm mRNA ERE NOEN