Aftonbladet – 1 september 1864, sida 2

—— 1 — Hvilken underbar utveckling ett landc an taga, då det ör fritt, då det hvarken geom falska lagar eller genom en sjelfstän-f igheten hotande och förtryckande byrå-j rati hindras i sin fria rörelse, då det hvaren har en kostsam regering eller en stå-!x nde här, visar Schweiz. Af naturen fat-l: igt, föga fruktbart, afstängdt från hafvet ch utan de hjelpmedel, som stora segel-; ara strömmar erbjuda, tar detta land dock : enom sin frihet uppblomstrat till ett vältånd, urkantonerna undantagna, som manj j finner någonstädes i verlden under likal ;mständigheter. Det bästa beviset derför emnear den nyss utkomna redogörelsen för sparbankernas tillstånd, hvilkas antal är 228. Dessa ega nu 131,542,000 francs i insatser ch 6,403,000 francs reservfond, alltså nära 138,000 000, d. v. s. 55 franes för person ller 275 tör familj, ett belopp, som intet land i verlden kan uppvisa. Och-att dessa summor ej härflyta från enskilda rika, utan ifrån de lägre, ja de allra lägsta folkklasserna, det visar det stora antal delegare (358,855) och insatsernas ringa medelbelopp. Endast i 7 kassor uppnår detta 1000 fr. i XY endast 4 till 500 tr., i 30 300, i 41 200 och i 56 109 fr. I Basel, Zärich och Glarus är hvar tredje invånare insättare. Inom familjerna sätter således icke endast fadren utan äfven b rnen pengar på sparbanken. Med e:t sådant välstånd kan icke ens England mäta sig, som har 38 fr. pr person i sparbanken, ja, sjelfva Leipzig ej, som räknar Å? fr. pr person. Detta är dock blott en sida af saken; ren de andra äro dessa lika... Huru man betraktar Schweiz, visar det sig till sin förmån, ett afundsvärdt föredöme för andra länder. Så t.ex. i frihandelsfrågan, der det lilla, fattiga, i många afseenden misegynnade landet hade mod att se och följa sanningen, mod att bland Europas alla stater gå främst på frihandelsvägen. Välsig-. nelsen har ej heller uteblifvit. Frigjordt från ett förlamande och depraverande ?skydd?, hafva Schweiz näringar tagit en fart och vunnit en kredit, som för dess alster öpp: nat verldshandeln och låtit det lilla folket komma i åtnjutande af alla de beqvämligheter och förnöjselser, som de stora folken hafva att till utbyta erbjuda, (Nerik. A.) emm -— I en längre artikel om de för Ryssländs räkning bygda monitorerna efter Eriessons system, yltrar Kronstadts Budbärare särskildt om de fullt färdiga fartygen Westsijun och Koldun: Bland de talrika och minutiösa detaljerna af deras konstruktion hafva några fel upptäckts; detta var att förutse vid en ny bygnad; men hvad formen och de förnämsta dimensionerna beträffar, är det uppenbart att man lyckats. Hittills har man gjort den erfarenheten: 1. att monitorernas vattenlinie verkligen blitvit den, som beräknats; 2. att deras hastighet, när de äro i gång. är större än man väntade, äfvensom större än de första i Amerika bygda monitorernas; 3. att tornen, jemte de kanoner, hvarmed de äro armerade, vändas omkring med stor lätthet. Det återstår nu att erfara: 1. om monitorernas nautiska egenskaper till sjös äro tillfredsställande, och huru de göra relatift långa resor; 2. hvilken verkan kanonernas aflossande kommer att hafva på monitorn, då de förra bilda olika vinklar mot fartygets axel och horisonten; 3. om kanonerna ega träffsäkerhet på hafvet. Hvad artilleriet beträffar äro våra monitorer bevärade med stålkanoner från h