blliva allt mer och mer tryckande för landet och i en framtid för detsamma svår att bära, utan såväl staten, som enskilda måste vara betänkta på att för det allmänna göra något, som icke allenast kunde bidraga att lyfta den tryckande utlänska skuldbördan från — utan derjemte uppbringa svenska landet i ett blomstrande ekonomiskt välstånd. Atminstone den allt mer och mer stigande hypoteksskulden, som hittills, till en onaturlig höjd, uppjagat den svenska fastigheten, torde bli om mindre gynnsamma konjunkturer skulle inträffa, för jordbruket svår art bära. Till följd af de många allmänna arbeten som på sednare tiden för statens räkning utförts och all tings stegring i pi har ock arbetskraften för svenska Jordbru et stigit till en höjd, som af detsamma svårligen kan bäras, utan att genom ett verksamt medel blifva underlättadt och uppdrifvet till en större fullkomlighet. Antagas måste att, så framt jernvägarne skola bära sig för landet, måste jordbruket lyftas ur sin linda till en högre kultur, så att det med sina produkter må göra så väl dessa, som sig sjelf till en inkomsträlla för landet. Då man antager, att statens nu pågående jernvägsarbeten om några år skola bliiva fullbordade eller åtminstone till ett mindre omfång utföras, och den dervid begagnade arbetspersonalen måste söka sig ny arbetsförtjenst, är för densamma väl icke äkrare utväg än att vända sig till jordbruket; vare sig odla egen torfva eller verkställa detsamma mot kontant betalning. Låter svenska jordbruket denna arbetskraft, genom okloka beräkningar, gå sig ur händerna, eller genom bristande medel icke kan göra densamma sig till godo, skall otvifvelaktigt hela samhället i en ej Aflägsen framtid deraf ida de kännbaraste föruster. I det föregående har blifvit taladt om landets utländska skuld och att densamma är tryckande för landet; deraf vilja vi ej nu påstå att inga utländska lån skulle tagas; utan tvärtom påst att sedan svenska landet en gång börjat skul sätta sig, är vid den punkt sakerna nu stå al deles nödvändigt att ännu en gång uppträda såsom lånsökande, och denna gång svenska landet i egentlig mening; då undertecknad, för att förbättra och höja landets ekonomiska ställning, vill föreslå: Att Kronobergs Läns Landsting, genom sitt beslut, måtte hos K. M:t i Nåder anhålla, att Högst Densamme på nästa Riksdag för rikets då församlade ständer täcktes låta framställa proposition, enligt följande: Svenska staten upptager ett lån af Tjugo millioner (20,000,000) rdr rmt, benämdt allmänna svenska Landtbrukslänet. Lånet upptages på 40 års amorteringstid och så att det vore tillgängligt för lånsökande i Mars eller April 1866, då det skulle fördelas emelian rikets 24 län efter areal och folkmängd eller någon annan rättvis och billig fördelningsgrund. Vid en sådan fördelning får man väl antaga att ungefärligen 1,000,000 rdr rmt komme att tillfalla Kronobergs län. Svenska statsverket ombesörjer lånets upptagande och inbetalande samt detsammas förräntande på de vilkor som möjligen kunna betingas. Berättigade till låns erhållande vare endast jordbrukande hemmansegare, arrendatorer och Vorpare, eller sådana som jord odla och förbättra ata. Lån beviljas sökande till högst 1000 rdr och minst 100 rdr emot 4 44 ränta och 10 4 amortering. För erhållet lån vare låntagaren pligtig, utom att ställa antaglig säkerhet, att ovilkorligen odla ett tunnland jord (ej mossjord) för hvarje 100 rdr rmt, hvilket ock skall verkställas de årlånet ;rhålles. Förvaltningen ombesörjes af hvarje läns landsng, hvart och ett för sit läns andel, som uppättar för densamma ett 1eglemente, hvilket unlerställes K. M:ts pröfning för nådig stadästelse. Hvarje socken väljer på kommunalstämma er ler flera komitter, efter kommunens storlek, wvarje bestående af trenne personer, hvilka skola rerificera och vara ansvariga för de inlemnade ånehandlingarnes riktighet. och solidit6, ränta ch amortermgs inbetalande, samt att den förerifna arealen odlades på behörigt sätt och i eskrifven tid. Uraktlåter låntagare att, på behörigt sätt, inom len utsatta tiden, odla en efter erhållna lånet varande areal, vare lånet då genast till hela beoppet inbetalningsskyldighet underkastadt. ån utlemnas till lånsökande den 1 April varje år. Såväl ränta som amortering inbetaas den 1 derpå följande November, för första ret och sedan samma dag årligen. Ehuru lånagare icke det första året således finge begagna let erhållna lånet mer än sju månader, innan itfäst ränta och armortering utbetaltes, så skulle let likväl i vår tanka vara för densamma med ians sanna fördel öfverensstämmande, emedan len tiden alltid för en jordbrukare bereder lätaste alsättning af jordbrukets alster. Till förvaltningen ingingo således årligen den November 2,800,900 rdr, hvilka densamma disonerar till den 1 derpå följande April, då .000,000 rdr rmt åter utlåntes till låntagare på nahanda vilkor, som förut är föreskrifvet, och 00,000 rdr ingå till statsverket såsom ränta å et utestående lånet. — De medel, 2,800.000 rdr om förvaltningen disponerar från den 1 Novemr till den 1 April, eller under fem månader, reslås till utlåning på denna tid åt bränvinsllverkare, emot 5 ränta, ty så länge rikets tänder tillåta bränvinsbränning är denna handering nära förbunden med jordbrukets förkofan, ehuru väl icke derom kan sägas, att den OO ekonomiskt välstånd för Iandet i allnhet. Kunde den disponibla summan under ofvan pptagne tid utlånas på ofvannämnde vilkor, kulle deraf uppstå en inkomst årligen den 1 ;pril af minst 50.000 rdr, som, antingen kunde gå till staten såsom amortering, eller, efter indstingets derom fattade beslut, användas på nahanda vilkor, som lånet i allmänhet; och unde då deraf bildas en grundfond för jordrukets understöd och förkofran. )m man beräknar 6 4 således en ärlig utgift af . 1,.200,000 rdr rmt nkomster 4 .. 800,000 , äraf synes att .. kulle drabba sven i utgifter öfverstiande inkomsten. — Detta förhållande skulle ortgå under 20 års tid, hvarunder staten finge ppbära den möjligen verkliga bristen; men anger man, att staten finge lånet beviljadt på 2 ränta och 2 KH amortering, gjorde staten i jeifva verket ingen förlust, utan endast förskotrade denna summa, och efter den föreskrifna den hade densamma att fordra. Skulle lånet åter betinga 4!4 ränta finge aten utbetala såsom förlust under denna tid, 000,000 rdr, men då föreslås de medel som inutit af de utlånta medlen från den 1 November Il den 1 April, i det föregående beräknade till ),000 rdr årligen; för 20 år således 1.000.000 Ir och staten komme då endast att utbetala 000.000 rdr. Efter 20 ärs förlopp skulle, jemte räntan, 5 4 det ursprungliga firendkapitalet eller 1,000,000 Ir årligen ingå till staten i amortering, och ndast 1,000,000 rdr, eller det, som öfverstiger et, till staten ingående, utlånas årligen till rdbrukare under återstående 20 år. Efter denna tid, då grundkapitalet, af såväl ntagare som staten, blifvit inbetalt, skall den . ;dnare, eller staten, icke allenast hafva betäckt vad den förut utgifvit, utan derjemte hafva drat vinning af de i förskott utbetalte medlen. P Om staten gjorde någon förlust, eller komme u t föra genom antagande af det föreslagna, så e al) ö te E I i en följande beräkning visas huru det ekopmiska välståndet i allmänhet, möjligen, geno; rdbrukets förkofran och lyftni randa etåndnunanle AR 0 om ng från dess od -ON