Aftonbladet – 27 augusti 1864, sida 2

MOD a a SR AA de. Att numera, efter traktaten af den 21 November 1855, hvilken väl lärer bevisa att Carl Johans efterträdare ej funnit vår så kallade Yöställning? fullt betryggande, upprepa Carl Johans idylliska utgjutelser om vär lugna och nästan oautastliga existens, faller nog mycket inom fraseologiens område. Handbok i svensk Pomologi, af Olof Eneroth. Första delen. Inledning till Fruktträdens och Trädfrukternas beskrifnirg, med särskildt afseende på Sverge. Stockholm 1864. Med en stigande civilisation intränger den vetenskapliga forskningen i allt flera områden, som hittills icke varit af vetenskapens ljus belysta, men hvilka man ändå trott sig känna, derföre att man vandrat der fram och r i århundraden. Vid närmare undersökning har man dock funnit, att denna förmenta kännedom varit i hög grad bristfällig och att den aldrig kunde bringa lösning åt någon mera invecklad fråga. Hvad var väl botaniken före Linn, cch huru famlade icke bergsmannen vid sin I-ytta före kemiens ofantliga utveckling under de sista 150 åren! Han utsmälte sina metaller snart sagdt lika obekant med sina förfaringssätts vetenskapliga grunder som kökspigan, då hon tager göpentals? och efter behag? af det ena eller andra ämnet vid beredandet af en maträtt. Metoderna voro ock ofullkomliga, resultaterna, enligt nutidens sätt atc döma, otillfredsställande, och tillstötande svårigheter kunde hvarken förklaras eller öfvervinnas. I en sådan ställning ungefär är fruktträdsodlaren ännu i Sverge. Pomologien eller läran om fruktträden, har visserligen länge i Europa och Amerikas öfriga kulturländer varit en bearbetad vetenskap, men hos 0s3 har hon ända intill sednaste tider varit till och med till namnet obekant för de flesta. Våra trädgårdsböcker ha innehållit torra namnregister på trädgårdsfrukter eller på sin höjd en högst torftig antydning om färgform och hållbarhet hos några få arter, efter hvars genomläsning man ungefär varit lika klok som förut. Man har noga känt skilnad på Fra ses och Tysklands viner, på Kinas teer, på tropikländernas kaffesorter, lör att ej tala om Virginiens och Kubas tobaksblad, m. m., men om våra egna trädfrukter vet man intet, och de namn man har räcka ganska ofta ej längre än till trädgårdsplanket. Man önskar likväl goda frukter och träd, man studerar tyskarnes vidt och bredt resonnerande kataloger, man reqvirerar och tår alltid någonting, på hvars etikett I står samma granna namn, som stålt på reqvisitionslistan, men som efter flera års väntan och värd slutligen presenterar en surkart, som ej förtjenar odlas. Det torde ej vara mången, som fängat hrr tyskar i en så bastant fälla som riksrådet Bonde på Hesselby, som i sin Dagbok berättar: ?För att vara viss på, om jag vore bedragen eller ej, linguerade jag mig namn på fruktPträd, som jag visste ej vara till, och bePoärde dem af mina trådhandlare i Ham?burg, dem de mig strax med samma mina finguerade namn päskrifna öfverskickade, hvaraf jag blef öfvertygad om deras be?drägeri.? (Eneroths Pomologi, pag. 43.) De torde ej vara få, som blifvit lurade på samma sätt ända in i sednaste tider, och äkert är, att, om man än vänder sig till de mest samvetsgranna svenska fruktoch irädhandlare, de ej alltid kunna lemna den sort man önskar, af det enkla skäl, att allmänt gällande namn på de flesta frukter icke finnas hos oss. Att under sådana förbistrade förhållanden hvarken någon reglerad frukteller trädhandel inom Sverge kan uppkomma, är klart. Allt arbete häri måste derigenom förlamas och upphöra alldeles på samma sätt som den babyloniska tornbyggnaden, enligt en tänkande murares förklaring. När de ropade på sten, sade han, så fingo de murbruk, när de ropade på murbruk, så fingo de hvitlimning, och det kan väl hvar menniska förstå, att ingen kan by ga hus al bara murbruk och hvitlimning ! Det är oss derföre ett stort nöje att kunna anmäla, att vår för trädgårdsodlingens utveckling så varmt nitälskande pomolog, magister O. Eneroth, nu börjat utgifvandet al en Svensk Pomologi, genom hvilken vi hoppas att ett starkt ljus skall komma att kastas öfver den svenska fruktforskningens hittiils dunkla rymder. Hans arbete är icke en frukt af endast gårdagens arbete, Under loppet af flera år har han uteslutande egnat sig åt samlande af materialier till ett dylikt arbete. Han har besökt fruktutställningar utom och inom landet och gjort besök och forskningar i en mängd al Sverges betydligare trädgårdar. Han harritat, målat, antecknat och beskrifvit, och den som endast ser föreliggande arbete, kan med svårighet ens göra sig en föreställning om det tålamod och den möda, som det kostat att bryta land på detta hos oss nästan helt och hållet obrukade fäl.. Hade ej ständerna vid sistl. riksdag lemnat anslag till bjelp vid utgifvandet och derigenom fästat allmänhetens uppmärksamhet på vigten och det praktiska gagnet af en svensk fruktbeskrifning, skulle all denna möda troligen varit förspilld och alla dessa samlingar blifvit för folket okända och således obegagnade, emedan antagligen ingen förläggare vågat si på ett företag, hvars pekuniära framgång kunnat synas tvifvelaktig, Genom ständernas beslut har deremot ämnet kommit i en helt annan ställning och blifvit en offentlig angelägenhet. Utgifvandet är redan börjadt genom det häfte, som vi härigenom anmäla, och den kännedom vi ega om förf:s flit, förmåga och redan gjorda risa samlingar, gör oss förvissade, att de öfriga häftena komma att snart följa efter. Föreliggande hälte lär oss, att pomologi är fruktträdsarternas och fruktsorternas naturalbistoria, men icke en blott b.skrifvande förteckning, utan en redogörelse för alla de erfarenheter, som tid efter annan samlats rörande fruktträdens natur, lifsvilkor och lifsyttringar. Det framställer vidare nyttan och möjligheten af fruktkännedom, samt redogör för de arbeten öfver ämnet, som af äldre och nyar. författare blifvit utgifna. Andra afdelningen handlar om fruktsorter