Aftonbladet – 26 augusti 1864, sida 2

GLADIATORERNE) TAFLOR UR LIVET BLAND ROMARE OCH JUDAR. ROMAN I TVENNE DELAR Arv WHYTE MELVILLE. Det var skuggan af denna tiende, mot hvilken svärd och lans, sköld och kastspjut, fysisk styrka, oförskräckt mod och krigisk skicklighet voro helt och hållet maktlösa — den fiende, som var oemotståndlig, emedan han låg i sjelfva hjertat af fästningen. Hungerns trötta, ängsliga, längtansfulla. blick stod präglad äfven på dessa de ädlaste och mäktigaste medborgarnes drag. De hade i sina hus rika skatter af guld och silfver, dyrbara sidentyger, gnistrande juveler och kostbara viner; men deremot rådde der en stor brist på bröd, och den magra, rastlösa hungern hade satt sitt insegel, om icke lika djupt, dock lika tydligt medlemmarne af Sanhedrim som på den lägsta soldat, hvilken hårdare åtdrog sitt svärdsbälte för att stäfja sina qval, under det han stod blek och aftärd i sin rustning på vallen gent emot fienden. Sedan presidenten hade intagit sin plats och den allmänna bönen lästs, rådde för ett ögonbliek en allmän tystnad, hvilken: lutligen afbröts af Mathias, som reste sig upp med långsamma, imposanta åtbörder, drog sin mantel omkring sig liksom för att visa de heliga symboler och kabbalistiska tecken med hvilka den var prydd, och talade i en sträng och afmätt ton. Furstar af Juda hus?, sade han, ?äldre och ädle, prester och leviter, vi mötas här ännu en gång i dag, i enlighet med vårt gamla prerogativ, för att undersöka en sak af stor och allvarlig vigt. I detta natio) Se A. B. n:r 129, 130, 132—148, 150, 1M, 152—1585. 157. 158, 160—183, 185, 188, 188—190, 192, 195 och 198.