Aftonbladet – 22 augusti 1864, sida 3

Jatt hästen ingalunda kunde anses såsom major Stjernsvärds egendom, alldenstund sysslomännen icke öfverlemnat hästen till majoren eller medgifvit honom rättighet att förfoga öfver densamma; hvaremot majoren, med vidhållande af sin i I detta hänseende förut uttalade åsigt, ytterligare åberopade den till sysslomännen ä auktionsdagen lemnade förtekning på de effekter han ville undantaga; tilläggande majoren att då hästen icke varit att anse såsom massans tillhörighet, hade sysslomännen begått en olaglighet då de låtit hästen gå under klubban och kunde således icke heller hr Hauffman, som inropat hästen, anses vara rätter egare till densamma. Hr Hauffman invände häremot, att den afmajor Stjernsvärd sist omförmälda förteckningen kommit sysslomännen tillhanda först efter auktionens början samt att den upptog helt andra persedlar än dem majoren den 30 Juli bestämdt sig för, och af sådan anledning hade de icke kunnat villfara majorens begäran. Hästen hade hr Hauffman inropat för massans räkning till ett bestämdt pris, i afsigt att majoren skulle få lösa den för samma pris. Saken börjar nu att bli klar, yttrade majorens rättegångsbiträde; man nekade major Stjernsvärd hästen före auktionen, för att vid densamma kunna stegra priset på den och derigenom omintetgöra borgenärernas beslut om rättighet att erhålla hvad lösöre som helst mot 50 procents förhöjning af boförteckningsvärdet. Kronofogden Hellhof anhöll härefter att majoren måtte tillfrågas om hvarifrån han erhållit de penningar han vid häktningen innehaft, emedan detta belopp varit särdetes stort i förhållande till majorens ställning såsom cessionant. Majorens rättegångsbiträde bestred detta och efter öfverläggning förklarade domstolen sig obehörig att framställa den af kronofogden framförda rågan. I afseende å sjelfva saken förklarade hr Hellhoff, att han på grund af de utaf honom åberopade lagrum och de mot hr Stjernsvärd talande omständigheterna ansåg denne fortfarande böra hållas i fängelse; hvarjemte hr Hellhoff bestred det rekonventionsvis gjorda yrkandet om hans inmanande i häkte. Slutligen yttrade majorens rättegångsbiträde, att det vore alldeles uppenbart, att hr Hellhoff öfverskridit sin befogenhet, då han på grund af 129 i konkurslagen häktat majoren. Huruvida en person genom ötverträdelse af nämnde lag gort sig skyldig till fängelse tillkommer det blott omstol att pröfva. Man har ännu aldrig seit exempel på att en allmän åklagare utan föregående domstolspröfning för brott mot konkurslafa häktat en person. Hr Hellhoff hade så mycet mindre bordi göra det som han med major Stjernsvärd har flera oafgjorda rättegångar, hvar. för saken får utseende at att vara tillkommen genom personlig ovilja. Efter en längre öfverläggning afkunnade domstolen det beslut att major Stjernsvärd skulle försättas på fri föt, men att icke något afseende kunde fästas å majofens yrkandeom hr Hellhoffs inmanande i häkte, och kommer målet att till ytterligare hänQläggning företagas Vid instundande lagtima hösteting med Sollentuna härad. — Arbetskarlen Johannes Svensson, anställd hoshrr Bolinder å Kungsholmen har blifvit häktad och var i dag under förhör i poliskammaren för det han kl. emellan 8 och 9 i lördags afton å Stora Kungsholmsgatan med -knif tillfogat en sin kamrat, arbetaren Johannes Hansson, ett 6 tum långt och ganska djupt sår på bakre delen af halsen, så att Hansson måste till lasarettet afföras. Svensson erkände förbrytelsen, men uppgaf att knifhugget var ämnadt plåtslagaren Milstrand, till hämd för det denne inne på krogen uti huset n:r 4 vid samma gata öfverfallit honom. Målet uppsköts på åtta dagar i afvaktan på Hanssons tillfrisknande, och Svensson återfördes till häktet. Södertelje den 20 Aug. Sistlidne torsdags morgon ankom till jernvägsstationen härstädes ett telegram från Stockholm, innehållande: att derstädes kort förut en stöld begåtts af 195 rdr, och att tjufven, hvars signalement derjemte uppgafs, begilvit sig med morgontåget hitåt; vid detta tågs ankomst utsteg från en af vagnarne en person, hvars yttre öfverensstämde med signalementet, men som då han fann sig upptäckt eller skulle fasttagas begat sig på flykten Jernagatan framåt; tvenne personer tillhörande jernvägsstationen förföljde emellertid hastigt den flyende, ropande tag fast tjufven! En vaktmästare, som observerade tilldragelsen, gjorde en genväg åt tvenne af bodarne vid norra kanten af Maren, och fasttog der den ifrågavarande flyxtingen, tagande ett godt grepp i dess krage, 1 mening att sålunda föra honom till stadsfiskalen. Tjufven, generad af sitt sällskap, bad honom mycket beskedligt lemna det besvärande taget, under löfte att godvilligt följa honom, men han hade icke sett sin önskan väl efterkommen, förr än han åter tog till fötter; hans ledare, förargad öfver sin godtrogenhet, följde honom efter, afkastande sin rock för att springa ledigare, tjufven gjorde sammaledes och nu började en hettsjagt, som slutade med villebrådets gripande och aflemnande inom lås och bom, Den omnämnde vaktmästaren, som fått höra om stölden, tänkte ganska riktigt, att penningarne väl kunde blifvit bortkastade under flyendet, och bedjande en annan person hjelpa honom leta påhittade båda en portmonnä och en plånbok, som innehöllo 184 rdr, hvilka till vederbörande genast aflemnades. LANDSORTS-NYHETER. Uddevalla den 19 Aug. Natten till den 15 dennes kl. emellan 2 och 3 på morgonen utbröt eldsvåda i ladugården å egendomen Elnebacka i Krokstads socken, tillhörig hv A. J. Winterkorn. Ladugården, som innehöll fähus och stall, nedbrann, dervid nötkreatuen och hästarne räddades, hvaremot 25 st. får blefvo innebrända jemte gårdens redskap. Telrgrabmdäerrätielser. HAMBURG den 19 Augusti.