Aftonbladet – 22 augusti 1864, sida 2

Troligen föreställer sig läsaren att svaret på denna fråga utan synnerliga svårigheter skall kunna erhållas. Men denna föreställning, ehuru berättigad, innefattar ett stort misstag. Vi betvifla på det bestämdaste att någon med fullkomlig visshet förmår uppgifva hvad landtoch sjöförsvaret under är sista 50 åren kostat staten. Förhållandet är nemligen, att under en ganska lång period fördes statens räkenskaper, visst icke oafsigtligt, efter en särdeles invecklad metod, isynnerhet beträffande försvarsverket. Anslagen till detsamma sammanblandades ganska ofta; de öfverskredos äfven stundom högst betydligt, och till följd deraf mäste befintliga besparingar på andra hufvudtitlar anlitas, först såsom förskotter, hvarefter dessa med stor skicklighet bortbalancerades?, såsom det på den tidens räkenskapsspråk kallades. Dylika företeelser spåras ofta i statsräkenskaperna, och följden deraf har blifvit, att vi, oaktadt mycken nedlagd möda, icke tilltro oss att med säkerhet uppgifva huru anslagen till försvarsverket blifvit fördelade och använda före 1830. Från nämnde år blefvo de officiella räkenskaperna mindre invecklade, sannolikt till följd af statsrevisionernas anmärkningar och oppositionens klagan. Rikehufvudboken började på 40-talet äfven föras efter en mindre invecklad metod; den har sedan alltmera förenklats och den utgör nu det bästa materialet för en sammanfrängd och lättfattlig öfversigt af statens inkomster och utgifter, för sävidt de förra ingå till och de sednare bestridas direkte af statskassan. I afseende på de extraordinarie statsanslagen, hvilka från riksgäldskontoret utgå, har derstädes ett stort och högst intressant verk blifvit upprättadt, innefattande en serie af tabeller, hvari. nämnde anslag upptagas från året 1810 till och med år 1850. Äntagligen kommer detta arbete att fortsättas efter samma plan, åtminstone vore det högligen önskvärdt. För de ordinarie statsanslagen saknas deremot ett motsvarande tabellverk. Utom förutnämnda källor hafva vi äfven anlitat riksstaterna och det vid hvarje riksdag upprättade reglementet för fullmäktige i riksgäldskontoret. Men innan vi meddela en sammaänträngd redogörelse för hvad rikets ständer beviljat på ordinarieoch extrastat. till Jandi-.och sjöförsvaret från -1830-till--och--med 1866 (då nu gällande riksstat slutar) ansö vi Oss böra förutsända några vigtiga. erinringar. I de summor, som här nedan förekomma, ingår icke en faktor, som är af stor betydenhet, och hvilken, om den till siffran kunde angifvas,. skulle för hvarje år öka utgiftssumman för försvarsverket med flera millioner rdr. -— Förhållandet är nemligen, att vid indelningsverkets upprättande anslogos en mängd kronan tillhöriga. hemman till boställen. Den inkomst, som de lemna, uppbäres direkt af boställsinnehafvarne, eller ock af de respektive löningsdirektionerna vid regementena. Vidare anslogös kronans räntor från ett stort äntal Hemman äfven till det indelta kavalleriets underhåll. Dessa poster upptagas icke heller i statens räkenskaper, lika litet som värdet för de naturapersedlar i spanmål (eller jord), som det indelta infanteriets och flottans gemenskap uppbär från all den roterade jorden i riket. Vidare bör erinras, dels att det indelta kavalleriets gemenskap förses af rusthållarne direkte — utan statens särskilda betunande — såväl med hästar, som ock med alla beklädnadsoch munderingspersedlar, hvarigenom kostnaderna derför icke heller ingå i statsräkenskaperna 1). De anslagssummor, hvilka alltså här nedan förekomma, äro endast sådana, hvilka af ständerna direkt beviljats att utgå af statskassan. Då det emellertid skulle blifva alltför vidlyftigt att här intaga en detaljerad framställning af anslagen till försvarsverket, så hafva vi ansett ändamålsenligast, dels att uppställa dem i vissa kategorier, öfverensslämmande med den plan och begagnande de benämningar, som stundom vid officiella sammandrags upprättande blifvit begagnade — och dels att sammanföra dem i en summa för vissa perioder — nemligen i fyra, omfattande den första elfva år (1830—1840), den andra tio år (1841—1850), der tredje tretton år (1851--1863) och den fjerde tre år (1861 1866), eller den nuvarande statsregleringsperioden: Landtförsvaret.