Aftonbladet – 17 augusti 1864, sida 2

son, som uppgifves ha hetat Mathias Haighman eller Hagheff och varit bolagsman tillsammans med en person vid namn Jordham såsom ?Boatmen?, men någon tid töre brefvets afgång omkommit genom drunkning i Bluff Harbor och efterlemnat en förmögenhet af omkring tre hundra pund sterlings värde; och uppmanas arfvingarne att anmöls sig och lagligen styrka sina anspråk. Man har anmodat oss att offentliggöra dessa uppgifter, på det de möjligen må komma till den persons kännedom som de röra, hvarföre det äfven vore önskvärdt att de af andra tidningar reproducerades. Postdirektör Broman i Stockholm meddelar närmare underrättelse, om hvad den eller de hafva att iakttaga hvilka kunna styrka sig vara den aflidne Haighmans eller Hagbergs arfvingar. -— Enligt Messager du Midi kommer i Frankrike lagstiftningen rörande bysättningshäkte att underkastas en genomgripande reform. För franska undersåter skall det helt och hållet afskaffas i civila och handelsmål. För utländningar skall det deremot bibehållas; likaså för cawvila och handelsskulder öfver 1000 francs, men får i intet fall öfverskrida ett halft år. Det administrativa tvångshäktet mot förvaltare och uppbördsmän af allmänna fonder skall endast kunna ådömas för en balans af mer än 1000 franes samt på högst 6 månader. För brottmål komma de hittills gällande stadgandena att bli temligen oförändrade, men i allmänhet mildrade. Den nya lagen skall få retroaktiv kraft, så snart den blifvit antagen. o— Från alla trakter inom den österrikiska monarkien komma i högsta grad gynnsamma underrättelser om den förestående skörden. Aldrig, heter det, hafva sedan 50 år tillbaka fälten böljat af en sådan välsignelse som i år och detta till och med i trakter, der skörden vanligen är knapp. Den rikaste skörden väntas just i Ungern, som i fjol hade fullkomlig missväxt, och på samma gång som många godsegare och jordbrukare redan nu erbjuda sig att återbetala de lån regeringen i anledning af missväxten för: stärkte dem, är den farhågan. undanröjd, att ungrärne icke skulle förmå utgöra skatternas Från England; vestra Frankrike och Schweiz : hafva redan inlupit betydliga order på spannmål, och i trafiken på de ungerska. jernvägarne spörjes betydlig stegring. — Den internationella kongressen för organisationen af sanitetsväsendet i krig sammans trädde måndagen den 8 Aug. kl. 1 middagen i Geneve i stadshusets stora sal under general Dufours ördförandeskap. Under åe tvenne första sessionerna, den 8 och den I, voro närvarande: För Baden, dr Steiner, major i sanitetsstaben, och medicinalrådet dr Volz; för Belgien, August Vischers, med: lem af den statistiska centralkommissionen och sganitetsråd; för Spanien, 8. E. M. J; Heriberto Garcia de Quevedo, kammarherre och eharge daffaires för H. M. drottningen af Spanien hos Edsförbundet, och dr Landa, major i sanitetsstaben ; för Förenta Stalerna och Nordamerika, Georg Fogg, ministerresident för de Förenta Staterna i Bern, och M. Ch. 5. P. Bowles, europeisk agent för Förenta Staternas sanitetskommission i Pa tis; för Frankrike, M. Jagerschmidt, underdirektör vid utrikesministeren, de Pråval, militär-underintendent af 1:sta klassen, och dr Boudier; för England, M. Longmore, generalinspektör och professor i militärkirurgi vid den medicinska militärskolan i Storbritannien, och dr Rutherford, generalinspektör för hospitalen; för storhertigdömet Hessen, major Brodriick, bataljonschef i generalstaben; för Italien, Felix Baroffio, chef för sanitetsdivisionen i Turin; för Nederländerna, hr. Westenberg, legationsse kreterare för konungen af Nederländerna i Frankfurt am Main; för Portugal, dr Josg Antonio Marquez, sous-chef för militärsanitets-afdelningenafkrigsministåren; för Preussen, von Kamptz, minister för Preussen i Bern, dr Löfler, generalläkare för den 4:de preussiska armekåren, och geheimekrigsrå. det Ritter; för konungariket Sachsen, dr Giänther, sanitetschef vid den sachsiska armån; för Sverge-Norge major Staaff, stabsmajor och militäriek attache vid konungens af Sverge och Norge beskickning i Paris; för Wärtemberg, år Hahn, och för Schweiz, general Dufour, chef för Edsförbundets arm, Gustave Moynier, president för den internationella komiten, och dr Lehmann; sanitetschef vid Edsförbundets armå. För kongressen framlades följande förelag till öfverenskommelse : Undertecknade fullmäktige, samlade till kongress i Geneve, ha förenat oss om följande stadfranden, som böra iakttagas, i händelse fiendtigheter skulle uppstå mellan de makter, som de representera. Art. 1. Ambulanser och fältlasaretter anses neutrala och skola såsom sådana beskyddas och respekteras af de krigförande, så länge sårade eller sjuke finnas der. Art. 2. Hela helsovårdspersonalen, deri inbegripna läkare och fältskärer, apotekare, sjukskötare och sköterskor, de till ekonomien hörande och i allmänhet alla vid lasaretten och ambulanserna anställda personer skola äfven åtnjuta neutralas rättigheter. Art. 3. Här uppräknade personer kunna, ätven om fienden tagit platsen i besittning, fortsätta sina åligganden på lasarettet eller ambuolansen, som de förestå, så länge som det är nödvändigt, hvarefter de kunna lemna stället, utan att på något sätt antastas. Art. 4. Dessa fall nit anden sen