Aftonbladet – 12 augusti 1864, sida 3

framför allt blifvit framhållen. Att de allmänna penningmarknaden; särdeles me afseende på de jordbruksidkande klasserna ställning, för det närvarande är gansk tryckt, lärer icke kunna förnekas, ä mindre bestridas. I detta fall lida säkerli sen rikets alla provinser, älven Östergö and. Orsaken till wet sålunda inom hel riket spridda bekymret behöfver man ick länge söka efter. Orsaken dertill ligge nemligen hufvudsakligast i det framför all vid de två sednaste riksdagarne erkända oc! Jantagna system att ställa landets hela bank rörelse, såvidt möjligt varit, på korta, snabb , Jomsättbara papper, på vexlar 0. s. v, sam r Jatt på samma gång förminska eller helt oci ; hållet indraga alla så kallade fastighetslår och de anslag, som åtskilliga kassor för så dant ändamål förut innehaft. Systemet mi vara huru bankmessigt som helst, men at iden skuldsatte jordbrukaren deraf skull lida, faller af sig sjelf, enär han icke är tillfälle att — liksom köpmannen — om sätta sina tillgångar mer än en gång hvarje jär. Visserligen kan man säga att ständerna Idå de beträdde denna väg, gåfvo jordbru Ikaren en regress — i allmänna hypoteks banken; men då hypoteksbanken stängt. som fallet nu är, sin lucka — så är ock denna regress helt och hållet omintetgjord. Jord bruket står i och med detsamma lemnadt åt sig sjelft; åt företag och spekulationer. som, då tiden, är inne att frukten deraf egentligen skall skördas, blifva af bristande omsättningstillgångar hans ruin. Hvad Östergötland särskildt beträffar, äro vi icke i tillfälle att göra några jemförelser med andra provinser, hvadan vi ej heller kunna yttra oss om, huruvida ställningen är sämre här än inom andra orter. Till följd af bristande fastighetslån, äfvensom på grund af utaf bankerna förminskade diskontutlåningar och kreditiver, ha många fastighetsegare nödgats antingen anlita vexelrörelsen eller ock mot höga och svåra vilkor kasta sig i enskilda kapitalisters händer, hvaraf affärerna småningom blifvit intrasslade och som slutligen tvingat till konkurs. Incm provinsen lida framför allt de härader, som företrädesvis egnat sig åt bränvinsbränningsrörelsen. För att i förskott kunna erlägga bränvinsskatten hafva län gjorts på vilkor, som på en och samma gång undergräft både affären och låntagaren. Enligt härstädes förda supplik-diarier, ha hos konungens befallningshafvande i Östergötlands län blifvit anhängiggjorda nedannämnde antal lagsökningsärenden : r 1854... : 3157 st. 1855... 2458 1856.. 1699 2662 . 4212 ? .. 2488 3457 ? 2014 ? 2711 3575 ånad 3443 Enär lagsökningsmålen för detta år således redan i Juli månad uppgå till ett relativt ganska storl antal, så vill det synas att desamma under loppet af detta år skulle komma att betydligt öfverstiga föregående årens; men härvid äro vi dock, på grund af oss benäget delgifvet officielt intyg från konungens befallningshafvande, i tillfälle att bemärka, att en högst betydlig del af omförmälda mål — icke blifvit fullföljde. Faran synes, alltså icke vara så hotande. Årets oändligt vackra gröda, som nu dels redan är inbergad, dels ännu löftesrikt fyller de bördiga fälten, gilver dessutom all anledning till den förhoppning, att den, enligt hvad vi här angifvit, i icke så ringa mån af statsmakterna sjelfva framkallade krisen, är mera tillfällig och öfvergående än konstant. . Det säkra är att Östgöta-jorden icke i sin bördighet är fattigare nu än förr, ehuruväl åtskilliga af dess innehafvare haft och ha utt kämpa med svårigheter. Det lär väl så vara öfverallt. Det finansiella bryderiet skall säkerligen äfven reglera sig allt efter som följderna af det nya banksystemet hinner att taga ut sin rätt och öfverdrifterna i flera fastighetspekulationer sätta sig. Au dessa omständigheter utkräfva sina olter, är likväl hvarken kunna förbises eller undDåS. . Många vilja visserligen se orsaken till len sjunkna affärsställningen i det nu ersända frihandelssystemet. Deri misstager : nan sig dock. Frihandelssystemet är en-l last en naturlig regulator, som i sin vercan hänvisar allting till sitt verkliga värde, och dermed punkt. sommarn Jordbrukzet och grundskatierna. Wer ce 1 Ht