Aftonbladet – 10 augusti 1864, sida 2

vade oss hjelp att ätereröfra Skåne; men. då tiden kom, så istället att gifva oss nå-. got understöd, försökte han tvertom att eröfra Köpenhamn och öppnade sednare underhandlingar med Sverge om att lemna det Norge i utbyte mot Östersjöprovinserna, en plan som realiserades 100 år sednare. År 1762 försökte den Gottorpske hertig, som då satt på Rysslands tron, att tillintetgöra Danmark, hvarifrån blott hans mord räddade oss. I slutet af århundradet voro vi åter Rysslands bundsförvandter och gjorde ett infall i Sverge, som ingalunda var hederligt, och som kostade stora summor. I början af detta århundrade deltogo vii den af Ryssland ledda beväpnade neutraliteten och måste till ersättning uthärda slaget på Köpenhamns redd, en händelse som åter tillskyndade oss en betydlig förlust. Då vi år 1807 uppolffrades för Rysslands och Frankrikes öfverenskommelse om delningen af Europa, och engelsmännen bombarderat Köpenhamn, bortfört krigsflottan och tagit. den dyrbaraste delen af handelsflottan, gaf Rysslands ridderlige monark det löfte, att han icke skulle sticka svärdet i skidan, förrän Danmark fått ersättning. Danmark inlät sig såsom Rysslands bundsförvandt i strid med Sverge, men skördade blott utoifter, medan deremot Ryssland förvärfvade Finland och icke skaffade Danmark någon ersättning. År 1812 upptogs åter planen från början af förra århundradet, men så. att Sverge fick Norge, och Finland — om. Östersjöprovinserna var icke mera fråga — tillförsäkrades Ryssland. Det var den ersättning för vår flotta och bombardementet, som kejsar Alexander skaffade oss. Men 1848 hade vi dock Rysslands ädelmod att tacka för att Jutland befriades från Wrangels kontributioner? Det är en gammal historia, som nu dykt upp igen, men som icke har något bevis att stödja sig på, under det tverom alla fakta tala deremot. Wrangel drog sig från Jutland, emedan hans militära ställning var osäker, emedan han icke fick några förstärkningar, och emedan han ej tordes sprida sin armå öfver hela norra Jutland för att indrifva kontributionen, hvilken auktoriteterna öfverallt vägrade att betala. Kapten Vanpell har upplyst i sitt ?1848 års krig?, att Wrangel meddelade sin regering, att han måste uppifva sin ställning, och att befallning utärdades derom den 23 Maj; den afsändes från Berlin först den 24 Maj och hade vidare 80 mil att tillryggalägga, innan den nådde Wrangel — man hade inga telegrafer då — men redan den 25 Maj drog Wrangel sig ur Jutland, således innan någon befallning kunde blifvit mottagen. I början af Maj hade kejsaren af Ryssland väl tillställt preussiska regeringen en not, hvari protesterades mot inryckningen till och med 1 Slesvig; men det togs ingen notis:derom, och noten hänvisades till centralmakten i Frankfurt. Efter kriget afstod kejsaren högsinnadt? sina mycket problematiska anspråk på en del af Holstein, till prins Kristian, men detta hindrade icke Ryssland att 1864 öfverlemna de redan afstådda rättigheterna till storhertigen af Oldenburg. På grund af Rysslands dispositioner genomfördes den olyckliga Londontraktaten, under hvars förderfliga följder Danmark nu våndas. Den legitima arfsföljden mäste upp: gifvas, den gamla arfslagen tillintetgjordes, och då tiden kom att upprätthålla denna ordning, gaf Ryssland hvarken en enda skilling eller enda blodsdroppa för dess bibehållande. Under halltannat ärhundrade ha vi offrat millioner i penningar och tu-. sentals menniskor till fördel för Ryssland. Ingenting ha vi fått i stället, men man har på köpet fordrat uppoffring af legitimiteten och de traktatsmessiga rättigheterna, under det vi af undseende för Ryssland underlåtit att påkalla den europeiska rätt, nationalitetens rätt, och icke velat begagna de krafter, som revolutionen ställt till vårt förfogande, allt för att icke misshaga kejsaren. Och likväl har man funderat på och gör det måhända ännu att ånyo kasta sig i Rysslands armar, ett beskydd hvaraf den mäktige skördar frukterna och blir starkare, medan den svagare skördar förlusterna och blir ännu svagare. Och hvarthän skall Rysslands beskydd och förbund föra oss, när kriget åter skakar Europa??