Aftonbladet – 10 augusti 1864, sida 2

klangen af stål under dessa oskyldiga linnemantlar, och vännerna, om ock få till antalet, voro af bepröfvad tapperhet och trohet, medan ett betydligt antal män med krigiskt utseende, som skenbarligen hade samlat sig endast och allenast såsom sysslolösa åskådare, tydligen tillhörde zeloternas parti. Emellertid hade Eleazar bedrifvit saken så, att han, medan han skyddade sig mot öfverrumpling, skulle kunna framträda inför rådet snarare såsom en supplikant än såsom en anförare för ett herrskande parti. Han ställde sig derför vid nedra ändan af gården, och stod der, sedan han gjort en djup bugning för de församlade äldre, med en antagen min af ödmjukhet, som temligen mycket stred mot hans ädla och krigiska yttre. Hans medtäflare, hvars följeslagare alldeles tillspärrade ingången, steg fram midt å gården med en stolt och öfvermodig ällting, knappast nedlåtande sig att besvara de omgifvandes helsningar, och allt emellanåt seende sig tillbaka bland sina anhängare med ett föraktfullt löje, som tycktes uttrycka ett stolt förakt för hela tillställningen. Han var en man, som, i trots af att han nyligen lemnat ungdomen bakom sig, i sitt ansigte bar spår af ett vildt, utsvätvande lif. Hans anletsdrag voro uppdrifna och svullna af omåttlighet, och de djupa fårorna kring hans mun, hvilka endast till hälften doldes af det stora skägget och de långa mustascherna antydde tillvaron af våldsamma och endast allt för ofta tillfredsställda passioner. Hans höga och kraftfulla växt förhöjdes ännu ytterligare genom rakten i hans drägt och vapen, och icke heller saknade hans Säg Ienna modiga och trutsige blek, som r ondt åt en fi