Aftonbladet – 8 augusti 1864, sida 3

omkring 22 lisp. kokonger. Detta är dock obetydligt mot för ett par år sedan, då sällskapet till Stockholm kunde afsända mer än 10 lisp. kor konger: men då i i Nn elsatt s:g med silkesodiing och lmnat sma kokonger at sällskapet: i år haiva de ej velat göra det, emedan priset på kokongerna ar centralstyrelsen blifvit nedsatt Iran 50 till 30 rdr pr lisp. Förtjensten för en fattig familj är dock ej ringa, helst om denna ej kunnat aflemna mer än 2 lisp kokonger, och arbetet med maskarne, åtmins rsta tiden, är obetydligt. Hela tiden från äggens kläckning till inspimningens slut uppgår till 6 veckor. Mul:bärsblad erhållas gratis al sällskapet, då någon vill sysselsätta sig med silkesodlingen. Sätlskapet gör årligen ej ringa förluster och sådant är helt naturligt. då denna mdustri i t land ej kan löna sig. utan antingen i mycket stor elier mycket ringa skala, och kanske bäst i sednare fallet. Multbarsträdet egnar g nemligen utmärkt väl till häckar kring den fattiges täppa och kunde således på samma gång. utan att iordra särslaldt uszymme, lemna nödig föda åt silkesmasken. Endast derigenom attsi kesoclling på detta sätt bedritves vid hvarje k i sydligare och mellersta Sverge, skulle den kunn vldva en nytug och lönande nationalimdusiri. Sjeliva silkesmaskäggen skulle kunna bliiva en vigtig exportarukel. Sådana ha blitviu från Sverge sända till och med till Italien och diveralit blifvit efterfrågade. för den härdiga afföda de lemna, dä äggen söderifrån, hvarest silkesmasken, liksom vinstocken, länge varit hemsökt af en förödande sjukdom, lemnar sjukliga och föga verksamma larver. Wisby råsiike var särdeles vackert och liksom kokongerna ar flera färger, från snöhvitt till brandgult. (Dn. BJ -— I Weriöbladet läses: Af fornlemningar — ättehögar, stenkummel, hälistensgriiter, stensättningar eller 8. k. domareringar och bautastenar — finnes ett icke så ringa antal i Kronobergs län, esuru till en del i missvärdadt skick och 1 allmänhet lemnade utan uppmärksamhet, der de icke redan helt och häl let förstörts, al den närboende allmogen, ken hittills ej gilvits någon ledning eller uppnaning att tillvarataga och vårda sig om dessa ilemningar från hedenhös och de första seklerna etter kristna lärans intörande, ehvad nu ifråt varande tornminnen härieda sig trån feniciska. keltiska eller götiska invandrare. Af runstenar, ler och hvar ännu upprättstående eller kullslagna och undanfiyttade, finnas åtskilliga insatta i landtkyrkornas ringmur exempelvis tvenne vid Aringsås kyrka i närheten af Alf de jernvägsstation, och at de gamla stenlemningarne ha si kerligen flera blifvit af en sednare tids industri på annat sätt använda. För att taga reda på ivad som af fornminnen i dessa bygder ännu tinnes i behåll, få dem behörigen tillvaratagna, ordnade, förtecknade och fridlysta innan jordens uppodling och vandalismen med samnad hand utplånat alla synhga spår af det gamla Wärendsjandets ursprunghyga kulturlifj vore önsk vär outtröttiige och uppmärksamme forniorskare, häradshöfdingen Richard Dybeck, utan allt för langt drojsmal sträckte sina antiqvariska forskningar nedåt dessa trakter. — Från Lysckil ek Pasten: Under den härda storm, som rasade här förlidne måndag den 1 dennes och paroljande natt, förviyckades ett fartyg a Gräshoimarne, strax taniör Gullhoimen, utan att någon man ar beittningen blet bergad. Det tormodas att farygets namn vart Catharina och dess nationaht oldenburgisk, alidenstund bland vrakspiulrorna ett namnbrade är funnet som bär oivannämnda hanin, ätvensom en större oldenburgisk tlagg. bit stycke af sjeliva skrolvet, nemligen sidan ch en del at akterspegeln, är uppkastadt å ett är, och synes deraf att fartyget varit rundgatdt samt batt en hvit målad list kring hel yttre basungeringen. agra dokumenter äro unna, deremot hittades. i går liket ar en medel. SJOmans Id mansperson, hvilken antagigen tillhört besättningen, men vad mannen i istiden hetat eller hvanirån ban varit, ör icke vägon mojligket att säga, emedan inga papper mnnos hos honom; kroppen kommer aut ordent igen begraivas nästa söndag aä Gullholme syrkogärd. Bergningen at spillror och imventahar redan tagit sm början, men ännu har cke nägot ar värde kuunat uppfiskas, i anseenle till den foruarande härda sjogangen: ej heler hyses något hopp att kunna berga något at ,etydenhet, då alltsammans är totalt spoheradt. ives till Göteborgs