Hiolra. KAPITLET I, Ett rike söndradt inom sig sjelf, Passover-festen tillstundade — den fest som plägade kalia Israels barn från alla trakter af Syrien till dyrkan och tillbedjan i den Heliga staden — den fest som hude tirat derus befrielse från Pharaos härda tyranni — den fest som var bestämd ait beteckna fullbordandet af profetian om det uivalda folkets undergång och dess nationella förkrossande under Roms kejserliga välde. Emellertid hade ätven denna I sover-fest, den sista som tirades i det tempel, hvartill Salomo var grundläggare, och vid hvars förstöring, i trots af dess heliga karakter, icke den ena stenen tilläts ligga qvar å den andra, samlaten stor massa af Abrahams alkomlingar från alla kanter af Judea, Samarien, Gulleen, Perea och andra trakter, för att öka hungerns lidanden och förhöja en belägrings fasor. I enlighet med karakteren ef deras religion stränga iakttagare at yttre ceremonier och icke uillstädjande några undantag från lagens bud, svärmadesde 1 tusenoch tiotusentul ull sin heliga stad, kring hvilken Titus nu älven allt tätare t.lldrog blockadens jernbund, ochöfver hvilken de romerska örusime svälvade innan de oemotståndligt slogo ned på sitt rof. Det lög ett förebud om den kommande förstöriogen i sjeltvo stillheten och tystnaden under denna brännande middagssol, som nu glödde på templets hvita, utskurna tinnar och blixtrade mot dess gyllne tuk. Det låg en hotelse i de höga, svarta cypresserna, der de likasom med en varnande est pekade mot himmeln. Blodbadets hela vidriga verklighet afspeglade sig i de massor of gamer, som hvyHare på sma vida