nom på stället, låta hans död se ut såson en handling af folkrattvisa, till hvars be främjande han endast hade varit ett pligt skyldigt verktyg. Några få ögonblicks re flektion öfver Vespasianus karukter bestäm de honom för det sednare handlingssättet Han vände sig till gladiatorerna och baq dem taga vara på fången. Höga rop och trampet af många tusei fötter förkunnade att de upproriska legio nerna voro i antågande mot palatset oc redan fyllt dess gårdar med massor af dis ciplinerade män, uppställda under sina örnui i all möjlig krigisk ståt och glänsande prakt Det tilltagande dagsljuset visade deras slutn: led, sträckande: sig långt bortom palatset: port öfver de rymliga trädgärdarne; och den kalla morgonbrisen utvecklade här oc! der en fana, på hviken man redan läste ini tialerna till den nye kejsarens, Titus Fla vius Vespaeianus, namn. Då Vitellius med bundna händer och ledc af tvenne gladiatorer gick ut genom porter till det palats, som vid midnatten ännu vu hans, glittrade för hans ögon en af dessv franna inskriptioner i den uppgående so ens sken. Hela hans gestalt tycktes i dette ögonblick sjunka tillhopa, och hans hulvuc sjönk ned på bröstet, ty han kände att dö dens bitterhet redan var kommen. Det låg emellertid icke i tribunens plar att hans offers anletsdrag skulle undgå der allmänna uppmärksamheten, Han stack dersör sitt svärd under kejsarens haka oct tvang honom sålunda att hålla upp hufyu det, medan soldaterna tjöto och hvisslade och hånade sin förra herre. Låt dem se ditt ansigte?, sade tribuner i rå ton. Äfven nu är du den märkvärdi gaste mannen i Rom.? Hbnm stind, ovigs blek: pnestg. i port