Aftonbladet – 6 augusti 1864, sida 3

försvar. Men fäktmästaren, som tycktes öfverskåda alla de stridande med en enda blick, svingade i ögonblicket sitt korta svärd och och högg tvärt af skaftet på brittens spjut, hvars spets nedföll oskadlig till marken. Han hade just lyft sin hand för att gifva Esca ett dödande hugg, då denne helt plötsligt tälldes till marken af en väldig näfve, medan en väldig gestalt, som höll honom under sig med hela sin tyngd, hindrade honom att åter resa sig upp: Håll dig stilla, pojke! hviskade en vänlig röst i hans öra. Jag var tvungen att dänga till dig med besked för att kunna fälla dig i rättan tid. Mästarn låter minsann inte sina stötar vänta på sig. Om du nu håller dig stilla, så är du i säkerhet, till dess den påträngande floden har gått öfver dig, och jag kan bli i stånd att skaffa dig bort härifrån utan att bli sedd. Håll stilla, säger jag — annars måste jag Jör din egen skull ge dig en dufning så att du ser sju solar i stället för en. Britten stretade förgäfves för att komma upp på fötterna igen. Hirpinus qvarhöll honom med öfverväldigande styrka. Gladiatorn hade icke förr fått sigte på sin vän, än han beslutade rädda honom undan det öde som endast alltför säkert väntade alla dem som funnos i palatset, och hade med karakteristisk snabbhet valt det enda medel som stod honom till buds för uppnåendet af hans syfte. Ett ögonblicks eftertanka visade Esca att hans gamle kamrat hade rätt och ville honom väl. Lifvet är alltid kärt, och hoppet om dess bevarande återförde tanken på riamne. Han låg stilla några ögonblick, och nu hade stridens böljer rullat öfver dem, och de voro allena.