Aftonbladet – 6 augusti 1864, sida 3

sådant låter sig göra, visa förhållandena rn ej blott i Baden, Oldenburg, Hessen-Darn stadt, utan äfven i Hannover, flera småstc ter, samt i Österrikes och Bayerus protestar tiska församlingar ej minst. Det är uta tvifvel de starka lärdomarne från dessa lär der, der klereciets motstånd framskynde blott dess så mycket kännbarare nederlag som nu förmått Mejer att söka sjelf ta re formen om hand i Mecklenburg. Sannolit skall han gå i mistning af bistånd der ha helst önskar det; ty det är smått om för ståndet på de andliga höjderna der ilandet — tMeditations sur I: ssence de la Religio chretienne par Guizot. Den berömde fransk statsmannen och Ludvig Filips förtrogne sysscl sätter sig i sin enslighet ej blott med sina me moirer, utan äfven med den religiösa frågan Hans år 1861 utgifna skrift: Leglise etla societ chret ennes en 1861 var blott förelöpare till et större arbete i fyra afdelningar. af hvilka dei första nu utkommit och afhandlar den kristn religionens väsen. Den innehåller följande ka pitel: De naturliga problemerna; de kristna dog merna; det öfvernaturliga ; vetenskapens gränser uppenbarelsen; de heliga böckernas gudomlig invifvelse; Gud enligt bibeln ; Jesus Kristus en ligt evangelierna. Hvad bokens karakter be träflar. så har Guizot sjelf betecknat densammi genom att benämna de särskilda kapitlen medi tations. De tre följande afdelningarne komm: att behandla den kristna religionens historia nuvarande tillstånd och framtid. I tredje afdel ningen ämnar Guizot vederlägga materialismens panteismens. skepticismens och den historiska kri tikens antikristliga riktningar. — Mångsidig skådespelare. Skådespelare Feochter. som för närvarande väcker stort uppse ende i London, är född år 1823 derstädes. Fa dern var tysk, modern engelska. Föräldrarn förde gossen med sig till Frankrike, der han er höll sin skolbildning. Redan -tidigt visade har törkärlek för konsten, till en början för skulptu ren. Men ehuru han hade rask framgång såson bildhuggare, kastade han snart åter om och ble fransk skådespelare. nemligen vid en trupp. son spelade i Italien. Hemkommen tog han åter til mejseln. men redan 1846 finna vi honom åtej åsom skådespelare någon tid i Berlin, men kor erpå med stort bifall på de parisiska teatrarne: tiljor. Här spelade han först Shakspeares ka rakterer i fransk öfversättning; men på den fran ska skådebanan kunde han emellertid icke rea lisera sin entusiasm för den britiska skalden Han begaf sig derför öfver till England, der re. dan ryktet att en fransman skulle våga sig på len engelska nationalpoeten väckte dels förvå ning, dels harm. Det var således ett fenomer nom konsten, då Fechter den 27 Oktober 186( appträdde på Princessteatern i London såsom en zelsk skådespelare på engelska språket. och dett: ill på köpet genast-med segerrik framgång mo stvervägande fördom. Det d mdristigaste dåd. som stock-engelsmännen ännu icke förlåtit ho nom, begick han den 19 Mars 1861. då han första gången uppträdde som Hamlet. Verkan deraf var såsom ett elektriskt slag. Sedan dess ha? han uppträdt mer än 100 gånger i denna roll. Men ej endast i klassiska roller har han segrat. Det spektakulösa dramat: The Dukes Motto var nära ett helt år kassapjes blott för hans skull. Derpå följde ?Bel Dewonio, ett sammelsurium. som likväl för Fechters hufvudroll hade samma iramgång. — Sebastopols försvar?. Af detta på ryska regeringens bekostnad utgifna praktverk, bearbedt af försvarets ledare. general E. von Todlehen, har första häftet utkommit. utgörande 2 band (ext samt 24 kartor, plankartor och teckningar. — Nytt fynd af ett konstverk. I Luzern har man nyligen vid borttagandet af en gammal panelningi huset Corrazioni funnit frescomålninzar, hvilka man tillskritver Hans Holbeins pensel. De föreställa: engelns helsning, uppståndelen, himmelsfärden. Johannes döparen, den hel. iBeatus samt en biskop. som inviger en kalk. Antagandet att Hans Holbein målat dem grunlar sig derpå, att frescomålningarne ha årtalet 1523 påtecknadt, vid hvilken tid nämnde mä: stare, enligt hvad man med historisk visshet vet. tekorerade flera hus i Luzern. — Minnesvårdar åt franska ryktbarheter. På kejsar Napoleons föranstaltande kommer n minnesvård åt den bekante franske målaren reuze, Marie Antoinettes gunstling, att resas i sans födelseort Tournus i Bourgogne. Greuze nålaren af den sönderslagna krukan, varen tid t ansedd och firad i Frankrike, men dog år i elände, fattig och glömd. Då Napoleon ändelsevis fick kunskap om hans död, skali an ha utbrustit: Hvariör var han för stolt att -ända sig till mig? Jag skulle ha skänkt ho vom en kruka af Sevresporslin, fylld med guld varmed han skulle ha kunnat laga alla sine sönderslagna krukor! — I staden Nimes ämna: nan resa ett monument åt bagaren och natur alden Jean Reboul. Den förste, som insändt i rikligt bidrag, är hertigen af Chambord, ai äcksamhet för det den aflidne städse varit det egitimistiska partiet trogen. — O ateaubriand: len berömde författaren af Atala, Genie du Ihristianisme m. m., kommer att erhålla en min nesvård i sin födelseort S:t Malo. — Åt fru de Seviane ämnar kejsar Napoleon låta uppsätta ett nonument i Vichy, i anledning af att denna förattarinna var den första, som i sina bref fäste uppmärksamheten på nämnda orts helsokällor. — Körer till Racines Esther?. Till nämnde ragedi. hvilken efter Rachels död först nyligen iter gifvits på Theäåtre frangais. har Jule Cohen, ikasom förut till Athalie, komponerat körer. som vunnit stor anklang hos publiken. Man beömmer .musikens allvarliga smak och ädla stil. ch är allmänt af den åsigten att Cohen är er land de talentfullaste yngre tonsättare i Paris: Hill nämnda arbete af Racine ha för öfrigt körer srsprungligen varit komponerade, då det först: sången uppfördes i S:t Cyr. Kompositören hettv Morea, och Racine berömmer i företalet till sitt verk musiken såsom gripande och fullkomligt ifpassad efter orden.? -— Lyceumteatern i London kommer att förindras till operaskådeplats med uteslutande be stämmelse för den nationella operan. Det är ikväl att befara, att enligt detta program reperoiren icke lär bli synnerligen rikhaltig. Underrättelser från Danmark. Samtidigt med underrättelserna om vapenstilleståndets alslutande innehölla tyska tidvingar åtskilliga korrespondenser från Wien, vilka temliogen samstämmiot antvda. at