Aftonbladet – 4 augusti 1864, sida 2

och bad mig att utan uppskof återvända till min pligt. Hen sade att viskulle mönstras någonstädes är i grannskapet, att vi skulle tinua en postering vid palatset och att vi skulle sluta o-s till den. till dess våra egna ofticerure kommo tillbahu. Jug är bara en barbar och känner f på till Rom; men detta är ju palatset — iute sunnt? och ni är en centurion vid germaniska litgardet? Hsn rätade upp sig med militärisk : ning medan han talade, och olficeren tviflade icke det ringaste på sanningen af hans ord, så mycket mera, som vissa at Ciesars trupper nyligen hade blifvit upplösta, vid en tidpunk:, då deras tjenster som bäst behöfdes. Han tog nu Escas vapen i handen, sade några ord på sitt eget språk till skildtvakten och vände sig dervå ull britten. Du kan komma till högqvarteret4, sade han. Jug ekulle inte hu något emot att 1å några flera af samma manipel. Vi lära nog i natt behötva alla man vi kunna få. Under det han förde honom genom trädgården, gjorde ban honom åtskilliga frågor rörande motpartiets styrka, tillständet istaden och den allmänna tunken blaud medborgarne i afseende på Vitellius, hvilket allt Esca på bästa sätt sökte besvara, i det han då och ca, när ban icke visste besked, vågade en gissning, eller också förklarade art ban icke visste det, emedan ban hade tillbragt största delen af sin fritid på krogen, en ursäkt, som centurionens kunskap om hans afdelnings smak och vanor förmådde honom att antaga säsom högst sannolik. Då Esca vnolände till vaktelden, lät bonom hans krigiska eriarcuhet, så ringa den än var, genast .nse den ötverhänvganue fora m hemde preletset i händelse ar ett v iva pirmannerno vanka utr löpa I skvuet De son j r ide stocksrne, fer: om tfeet och säng och mun:erhet varit det syfte, för hvilket de blitvit ipmönstrade. Vin flödude friskt ur stora flaskor, och äfven sjelfva skildtvakterna lemnade alltemellanåt sina poster. ylktefter sum tet föll dem in: och