Aftonbladet – 3 augusti 1864, sida 2

Lutorins, som läg utsträckt midt emot all denna bländande prakt, skuggade sina ögon med handen. ?Hvad är det, min käcke galler?4 frågade hans värd, i det hun reste sig på armbåen och tecknade åt en slaf att tyHa täktarens bägare. . Den der grannlåten der borta bländar mig, ädle herre! svarade gallern, Jag skulle svarare kupna betrakta den uppgå eude solen, då hon blixtrar mor Ostias blåa vatten. Jag trodde aldrig att det fanns så mycket guld i Rom. Han har inte seit palatset än, sade Placidus skrattande, i det han tömde sin bä vare och vände sig till de andra gästerna. Om jag inte misstager mig, skola verklisen nägra af oss 1 natt komma ait bli blänlade ar all den prakt de få skåda. Hurudana tron I väl, mwa vänner, att tallrickarne och dryckeskärlen skola vara, der hvarest till och med vaktens sköldar och njelmar äro af gediget guld? Läiom 0ss -mellertid tvätta våra ögou med falerner, vå det att vi inte måtte misstaga oss om vägen och stiga in i Cesars enskilda rum. Deita skämt möttes af ett allmänt bitall. tladiatorerna skrattade högt och framtäckte siua pokaler till påryllnad. Det var numera icke tråga om något slags hemighet eller förställning, lika htet som man iu vidare lätsade vara okunnig om det yfte. lör hvilket man hade kommit til:ammans, eller det möjliga resultatet al iatens företag. Eumolpus och en eller jar ef de mera enfaldiga, som voro fullt jelåtna rmed att veta, att det närvarande goubliocket bereäde dem ett präktigt motugande och en yppig målud, förbletvo erna i okurnighet om hvad som komma kulle, fost buskavae att exdurt lydu sim ae