Aftonbladet – 2 augusti 1864, sida 3

E. W. D-—a. Förslaget till professionen i praktisk filosofi vid Upsala universitet. Till Redaktionen af Aftonbladet! Då mitt anförande till consistorii acade i mici protokoll vid und. förslags upprättande till återbesättande af professuren i praktisk filosofi vid Upsala universitet den 31 sistl Maj redan 2:ne gånger varit föremål för an. märkningar i Aftonbladet, utan att dess Re daktion funnit sig föranlåten att meddels detta anförande, hvilket dervid blifvit ihåg kommet med en mängd vanställande an. märkningar, så får jag om ett sådant med. delande hos Redaktionen ödmjukast anhålla. — öfvertygad, att det i Aftonbladet infördu anfallets beskaffenhet dymedelst skall inför hvarje sakkunnig lisare visa sig i sin rätta dager. Och då detta angrepp är riktadt, icke allenast mot mitt, utan älven mot pro. fessor Olivecronas anförande vid samma till. fälle, hvilka båda behandlas såsom ett sammanhängande helt, så vågar jag af Redaktionens rättskänsla hoppas, att älven dess införande i Aftonbladet mig beviljas. Båda dessa anföranden bifogas härjemte; och förbehåller jag mig rättighet, att få i Aftonbladet intördt det ytterligare försvar, hvartill jag möjligen kan finna mig befogad, — försäkrande; att detsamma icke skall taga någon betydligare del af tidningens utrymme i anspråk. — Jag bifogar allenast en upplysande not, hvilken igenfinnes ä behörigt ställe. Upsala den 27 Juli 1864. Carl Säve. Med åberopande af mitt särskilda yttrande till filosofiska fakultetens protokoll den 7 Juni vid kompetens-betänkandets uppsättande, förklarar jag alla de tre sökande, professorn i teoretisk filosofi i Lund Y. Sahlin. adjunkten i teoretisk och praktisk filosofi i Upsala Fr. Georg Afzelius samt docenten i praktisk filosofi i Upsala Carl Joh. Engstrand, till den lediga tjensten skicklige och kompetente. Då lagen ålägger mig att anställa en bestämd jemförelse de sökande emellan och att derefter estämma den ordning, hvilken jag anser dem böra intaga å det underdåniga förslaget; men då samma lag icke af mig fordrar, att jag skall ega de omfattande kunskaper. nu specielt i filosofi att jag sjelfständigt skall kunna bedöma de sökandes alla meriter, så lär hvarken jag eller någon annan. som icke är filosof ex professo. på annat sätt kunna uppfylla lagens krat i förevarande hänseende, än genom att samvetsgrannt jemföra de utlåtanden, som vetenskapliga myn: digheter å embetets vägnar om de sökande och derag vetenskapliga meriter afgifvit. Hvad då professor Sahlin och adjunkten Afzelius angår, så skulle jag visserligen, under förutsättande af lika meriter för öfrigt. anse den förre böra hafva företräde, då han är professor och då den senare endast är adjunkt, om nemligen den förre, Sahlin, vore professor i praktisk filosofi; men då han nu är professor. icke i praktisk. utan i teoretisk filosofi, och då han ej enschaft något längre förordnande att föreläsa, tentera och examinera som professor i praktisk filosofi — ty derpå att han tvenne gånger, i slutet af I vårterminerna 1857 och 1859. den förra gången under 14 och den senare under 17 dagar, förestått examina i praktisk filosofi, kan ingen synI nerlig vigt läggas — samt då han icke ens varit docent i praktisk utan i teoretisk filosofi, och det under blott 3! år, det vill säga ett år kortare än adjunkten Afzelius varit det i praktisk filosofi; så kan den tid af endast 2 år, som professor Sahlin innehaft nämnda sin lärostol i teoretisk filosofi icke i förevarande hänseende uppväga adjunkten Afzelii långa embe Sverksamhet inom den praktiska filosofiens område. Professor Sahlin har visserligen under 5!2 år varit adjunkt i både teoretisk och praktisk filosofi. men I dervid kan jag ej fästa så mycken vigt, dels då han derunder icke haft något förordnande särI skildt för den praktiska filosofien (med undantag af det förut nämnda tillfälliga att examinera under tillhopa 31 dagar). och deis då hans kompetitor innehaft en likartad adjunktur nä 22 år. Under denna långa tid har den sist nämnde städse varit redo att åtaga sig ofta förekommande förordnanden att förestå, än den ena och än den andra af de två filosofiska professurerna, än med både förelisningar och exa mina, och än blott föreläsningarne, utan exam na. Sälunda har han haft förordnande att förestå professuren i praktisk filosofi med föreläs ningar och examina, utan alla undantag. 3 termin, likaledes (men med undantag af filosofie kandidatexamina) 2 terminer, samt blott föreläsningarne under 2 terminer — således tillsam: mans 7!2 termin; — föreläsningarne för profes) suren i teoretisk filosofi har han skött under 4 I terminer. Således har adjunkten Afzelius under 11!, termin. eller icke långt itrån 6 år, helt eller delvis, på förordnanden, förestå iq åligganden i filosofi, det vill säg tisk och nära 4 år i praktisk filosofi och det vid lett universitet, vid hvilket examinandernas an: tal är omkring 3 gånger så stort som vid det. der professor Sahlin i pralitisk filosofi tjenstgjort ofvan angilna korta tid. Desfutom har adjunk: ten Åtzelrus vid flera examensperioder förrättat civilexamina med dertill hörande mödosamma tentamina. Under vära 2 ar har han ock varit en utmärkt cxammator i studentexamen, unde; hvilken tid han exammerat omkring 10.000 stu: denter, hvaremot proiessor Sablin endast 5 år i I sådan egenskap tjenstgjort. Mig synes alltså. att adjunkten Atzelius 1 fråga om tjenstgöring Ach vraltict universiteftavarksamhoet cirekildt frå IG