Aftonbladet – 28 juli 1864, sida 3

UTBIKES ITALIEN. Påfven hade den 18 Juli afrest till Castel Gandolfo, der han skulle komma att qvardröja till slutet af September. Patrie för den 23 dennes meddelar följande berättelse om Garibaldis tillämnade men inställda expedition: De hemliga värfningarne hade sedan någon tid icke längre varit någon hemlighet. Iden till expedilionen hade utgått från Garibaldi och blifvit befordrad af engelska patrioter, då dessa förmodade, att England skulle komma att draga svärdet till Danmarks försvar. Man hade haft iör afsigt att söka dela de österrikiska stridskrafterna, genom att i Dalmatien föra en landstigning. -Pennivgar till de påbörjade rustningarne hade blifvit lemnade af en engelsk komite i Malta, hvilken stod i förbindelse med Garibaldi, törst i Caprera och sedan i Isechia. Malta skulle komma att spela samma roll, som förut Genua vid expeditionen till Sicilien, och engelsmannen Dunn, en af generalerna, hade derföre uppehållit sig i Malta. Men händelsernas gång föranledde dock, att förslagets utförande ej mera ansågs tidsenligt och expeditionen uieblef, så mycket mera, som konungen, efter de sednaste tilldragelserna, uttalat sig dercmot. Ministrarne satte sig först emot expeditionen från det ögonblick, då den visade sig vara gagnlös, och läto derlöre bevaka Ischia. Från Milano meddelas följande berättelse om handlingspartiets sednaste, misslyckade plan: Denna gången skall det hafva varit franska regeringen, som yrkade ett energiskt uppträdan.e mot värfningarne samt till och med uppgaf adressen på några hemliga värfningsbyråer och vapendepöter. Uti Milano anträffades en värfningsbyrå i Contrada Santa Margherita samt två vapenoch ammunitionsdepöter, den ena i Contrada del Duorno, den andra vid Porta Ticinese; uti Brescia anträffades två vapendepöter och i Bergamo en vapenoch ammunitionsdepåt. Frivilliga funnos inga samlade, men välinnehöllo byråernas register en mängd namnförteckningar på unga personer, hvilka förligtat eig att vid kallelse inställa sig. essa namnförteckningar konfiskerades, så ect man känner hvilsa som blifvit värfvade. Afven skola talrika vapenoch ammunitionsförråder fallit i regeringens händer. Vidare hafva talrika revolutionärer hitströmmat från alla länder, säsom venetianare, romare, ungrare, rumäner, polackar, ja till och med fransmän, för att bilda legioner. De flesta af dessa hafva åter skingrat sig ät olika håll, då de erioro regeringens ingripande. Många hafva blifvit utvisade ur andet och förda till gränsen. Hvad som sporrat regeringen och militärmyndigheterna till större stränghet mot handhngspartiet, var att detsamma sökt förleda armåns soldater till trohetsbrott, nemligen attdå stunden var inne desertera och införlifva sig