tant summa af 5000 rdr; till Stockholms skurpskytteförening vid två särskilda tillfällen 1000 rdr hvardera gången; till Carolinska institutet 3000 rdr, såsom stipendiiiond för vid iustitutet studerande; till kronprinsessan Lovisas vårdsanstalt för sjuka barn 5000 rdr samt till fonden för värdsanstalten för fattiga, obotligt sjuka, den högst betydliga summan af 20,000 rdr. Utgilvandet af detta i sitt slag ovanliga arbeie motiveras af broschyrförfattaren med dessa ord: Fromma stiftelser uppstå och underhållas vanligen genom testamentariska förordnanden, hvilka först efier gifvarens död ?på i verkställighet. Mera sällsynta äro gåtvor med varm hand; ty — som ordPspråket säger: man kläder ej gerna afsig Pinoan man går till sängs.4 När sådant likväl någon gång sker i stor skala, förjenar den uppoftrande välviljan att förvaras åt minnet, gifvaren sjelf till heder och andra till en uppmuntrande föresyn.? Det lilla i typograliskt alseende präktigt utstyrda häftet prydes af kammarherren Reos porirätt i fotografi samt af en fotografisk kopia af ett porträtt af den Axel Roos af Hjelmsäter, som kämpade vid Carl XI:s sida i Bender, hvarom den ofvanomförmälda nu till kongl. biblioteket skänkta berättelsen äfven finnes i den ifrågavarande brochyren aftryckt.