efter vände han sig mot Harpers-Ferry, son är beläget der floderna Shenandoah oci I Potomae förenas, hvilken ort hölls besatta unionegeneralen Sigel, som drog sig tillba. jka, hvarefter orten besattes af rebellerna. En del af Ewells styrka skall derefter he framryckt ända till Hagerstown i Maryland. — Ewell qvarstannade emellertid sjelf med största delen af sin styrka i Harpers-Ferry, och Sigel, som upprifvit bron öfver floden, hade intagit ställning midtemot fienden, på höjderna vid den Maryländska stranden af floden. Unionsgeneralen Hunter utförde under tiden en manöver i fiendens rygg, och hade redan framryckt till Charlestown, några engelska mil sydvest från HarpersFerry. Egentliga ändamålet med detta Ewells ströftåg var obekant. Några ansågo det blott vara en allarmerande diversion, för att skaffa Lees hufvudkår luft; andra trodde att afsigten var att röfva hästar och förråder; andra åter fruktade att rebellerna ämnade rikta ett slog mot Baltimore. Presidenten Lincoln hade sammandragit 5000 man milis från Massachusetts, 12.000 man från Newyork och Pensylvanien samt 12,000 man från Maryland. Underrättelserna från unions-generalen Sherman äro gynnsamma. Den 3 Juli fördref han rebellgeneralen Johnstones kär från dess befästade läger på Knesaw-berget och besatte staden Marietta. Johbnstone drog tillbaka till Chattahoochie-floden. Den 27 Juni utkämpades en str.d mellan unionsgereralen Carr och rebellgeneralen Shelby i Arkansas vid S:t Charles. Unionisterna segrade och tillfångatogo 200 rebeller samt eröfrade flera kanon iebellerna förlorade 500 man, unionisterna 200. Under natten erhöllo rebellerna förstärkning oenom Marmoduke, och Carr drog sig tillska. Shelbys och Marmodukes förenade yrka troddes ämna göra ett anfall mot Steele vid Little Rock. Den förut omnämnda olyckshändelsen på jernbanan i Östra Canada den 29 Juni, vid S:t Hilaire, 2 svenska mil öster om Montreal, vid Bichelieu-floden, skildras som följer: Konduktören som förde lokomotivet hade fått sträng befallning att låta bantåset stanna framför Belvitbron. Icke desto re for han med full fart öfver den för illfället öppnade bron alt hela trängen nedstörtade i djupet, på ett genom broöppvingen passerande lastfertyg. Trängen betod af 11 vagnar med 4535 tll större deen tyska invandrare, hvilka ankommit med let den 18 Maj från Hamburg afgångna keppet Neckar till Quebec och till största; lelen ämnade sig till Wisconsin. Till den 0 Juni på aftonen hade 87 döda och 80 årade framdregits ur de krossade vagrne. Om töget störtat direkte i ström uen, i stället för på det genomfarande farså hade sannolikt alla passagerarne it. Lokomotivet hade f unnit inder vattnet. Konduktören William Burey, som var orsaken till olyckan, och som m från saken med en lindrig skada. hade ifvit arresterad. I i rs 1