Aftonbladet – 20 juli 1864, sida 2

Dagbiadet yttrar sig i anledning af fredsförslagen på följande sätt: Nästan alla utländska blad sysselsätta sig med de nyligen inledda underhandlingarne mellan Danmark och de tyska makterna; men deras meddelanden ega blott en underordnad betydelse, då de icke veta, hvilka förslager danska regeringen gjort eller hvilka fordringar Österrike och Preussen uppställt. Man är ense om att danska regeringen ej har annat val än att söka fred, att de tyska makterna skola gå mycket hårdt åt Danmark, och att kejsar Napoleon kommer att spela en hufvudroll under den nya situation, som inträdt genom ministerförändringen i Köpenhamn. I fråga om detaljerna uppdyka deremot de mest olikartade rykten, och man kan knappast finna två berättelser, fom öfverensstämma med hvarandra. I Tyskland gör sig den gamla splittringen gällande med förnyad styrka, sedan det blifvit fråga om fredsunderhandlingar med Danmark. Det nationella partiet påstår, att ögonblicket nu är kommet för förbundet att visa sin lifskraft och taga hela saken isina händer, så framt icke Tyskland skall riskera att gå miste om frukterna af sin seger -öfver Danmark; men å andra sidan invändes deremot, att förbundet alldeles icke varit i krig med Danmark, då dess uppträdande inskränkt sg till en exekution i Holstein, och att det till följd deraf är förhindradt att deltaga i underhandlingarne, som måste föras af Österrike och Preussen. Hvad serskildt angår de tyska stormakterna, så synas icke heller dessa vara fullt eniga; åtminstone yttra sig Berlins och Wiens tidningar på mycket olika sätt om Danmarks fredsanbud. Man är påtagligen mera nöjd i Wien än i Berlin med utsigterna för kri gets upphörande, och en följd derutaf är, att de liberala bladen ånyo söka göra österrikiska regeringen misstänkt att i hemlig het gynna den danska helstaten, hvars upprätthällande äfven Ryssland lär önska. På det våra läsåre sjelfva må kunna dömma, citera vi här den utländska pressens vigtigaste yttranden, och börja med Nordd. Allg. Zeit., som för ögonblicket har största rätt till uppmärksamhet. Hr Bismarks organ anmärker i sitt fredagsnummer: En depesch från London till Köln. Zeit. meddelar, att ett vapenstillestånd i tisdags blifvit afslutet mellan Tyskland och Danmark ; men denna underrättelse vederlägges helt enkelt genom operationerna på krigsskådeplatsen. Detär deremot säkert, att man i Köpenhamn anmodat hofven i Berlin och Wien om vapenstillestånd och fred. Att denna anmodan, såsom Morning Post säger, skulle vara åtföljd af förslag om Slielinien såsom gräns, kan man väl icke gema med rimlighet antaga. Sakerna ha kommit så långt, att kabinettet i Köpenhamn icke längre kan vidhålla grundsatsen att bjuda så litet som möjligt för att genom långvariga transaktioner elippa för bästa möjliga pris. Våra vapens sednaste segrar, hvilka bragte återstoden af Slesvig i tyska makternas händer äro ett faktum, som tynger hårdt på vågskålen. Om någon delning af Slesvig kan ej längre vara fråga, och sedan danskarne i sitt öfvermod ä Ö agar sedan förka