Aftonbladet – 14 juli 1864, sida 2

nära invid hennes eget, och nu dubbelt kär för henne genom allt hvad han hade lidit, allt hvad han var dömd att lida. Lägre och lägre, närmare och närmare, sjönk hennes vackra hufvud ned emot slafvens, och när han ännu en gång rörde sig i sömnen och ett stilla leende smög sig öfver hans lugna drag, förenade sig hennes läppar med hans i en lång, kärleksfull och glödande N : ;