Aftonbladet – 12 juli 1864, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Nordiska konungars valspråk. 3ustaf Wasa: Gud och Sverges allmoge. k XIV: Gud gifver hvem han vill. ohan III: Gud vår beskärmar. Sigismund: Pro jure et populo (För rätten ech folket). Carl IX: Gud min tröst. Sustaf II Adolf: Ära vare den högsta tillflykt (6 ra vare Gud!). Xristina: Verldens Frälsare bevare oss! Jarl X: Jag litar på Gud. Jarl XI: Gud min beskyddar. Ulrika Eleonora: Gud mitt hopp. Fredrik I: Till Gud är mitt hopp. Adolf Fredrik: Salus publica salus mea (Statems välfärd är min). Gustaf III: Fäderneslandet. Gustaf IV Adolf: Gud och folket. Carl XIII: Folkets väl min högsta lag. Carl XIV: Folkets kärlek min belöning. Osoar I: Rätt och ST Carl XV: Land skall med lag byggas. Kristian 1: Styrken viser vejen. Hans: For loven og folket. Kristian I: Saaledes er det beskikket. Frederik I: Mit haab er Gud alenpe. Kristian III: Ske Herrens vilje! Frederik II: Intet uden grund. Kristian IV: Gudsfrygt styrker rigerne. Frederik III: Herren skal forsyne. Kristian V: Gudfrygt og retferdighed. Frederik IV: Herren er min hjelper. Kristian VI: For Gud og folket. Frederik V: Ved forsigtighed og bestandighed, i an VII: Facdrelandskjerlighed er min were. — En pryd engelska. Under en resa från Geneve till Paris sammanträffade nyligen en fransk litteratör med en rik engelska, som reste med sina tvenne unga döttrar. N anar förmodligen, yttrade fransmannen, vistas någon tid i Paris? — Hur kan ni tro något sådant?. svarade den engelska ladyn, ni ser ju att jag reser med mina båda unga döttrar?. — Visserigen, min fru, men Paris innehåller ju så stora konstskatter, och der är ju s dligt mycket att lära. — Hvad betyda alla jordens skatter emot den gudlösa tön, som karakteriserar parise.lifvet. Mina döttrar äro uppfostrade i dygd och gudsfruktan, men om söndagen, som tillhör Gud, tänka ju parisarne endast på nöjen. I stället att besoka Guds hus och läsa hans ord i hemmet, strömma de ut för att njuta af allslags verldslig glädje. Paris är för mig ett Babylon, hvars luft är ett gilt för alla goda sedor. —Fransmannen uppbjöd hela sin vältalighet för att vederlägga den engelska damens åsigter; och slutligen förmådde han henne verkligen besluta sig för att stanna några dagar i den misskända verldsstaden. Ett ögonblick sednare stannade tåget på bangården. Fransmannen ville kort derefter erbjuda damen sin tjenst och blifva hennes vägvisare under vistandet der, men han träffade henne vid ett fruktansvärdt lynne. Tala icke vidare med mig om Paris. Jag reser strax. Har ni sett något mera förskräckligt än atfischen derborta. Mina döttrar få icke dröja här ett ögonblick. Jag tager nu biljett med tåget till Calais. Parisaren skyndade att uppsöka det förfärliga plakatet, hvarpå lästes: On demands de jeunes ouvrieres en chemises. Förgäfves sökte han upplysa den engelska ladyn, att man helt enkelt sökte unga fiickor, som kunde sy linnesöm. — Nej4. svarade hon, tvetydigheten är afsigtlig; en ung dygdig flicka bör icke läsa sådant. — Jag kunde förstå er, min frn, om der hade stått: de jeunes filles sans chemises, men en chemises är då ett ganska oskyldigt uttryck, hur man än förklarar det, Fy, min herre, hur kan ni tala så! Farväll