Aftonbladet – 7 juli 1864, sida 2

Af rikets ekonomiska kartoverk, för hvars bearbetning en särskild styrelse antogs med början af 1560, ha nyligen kartor med tillhörande beskrifningar ölver sju af Upsala läns tretton härader utkommit och blifvit tillgängliga i bokhandeln. Den tanken är gammal hos oss, att vinna en säker kännedom om Sverge, genom en fullständigare mätning af landet och upprätlandet af geografiska kartor öfver alla dess delar, i förening med en noggrann beskrifning deröfver i statistiskt och ekonomiskt afseende. Till denna tankes utförande ha också ständerna tid efter annan beviljat medel: men om det ändamålsenligaste sättet för det storartade arbetets utförande, ha äsigterna varit och äro fortfarande mycket delade. Till eu början, och redan från 1827, voro de vice kommissionslandtmätare som önskade blifva ordinarie ålagda att hvardera upprätta en sockenkarta med beskrifning -— eit ganska betungande arbete för en lönlös tjensteman. — Stora praktiska svårigheter mötte äfven dervid. Antalet landtmätare inom nyss antydda kategori var ringa ijemförelse med socknarnes antal, hvarigenom blott ett ringa antal dylika kartor ärligen kunde åstadkommas. Inom flera socknar, att icke säga de flesta, förekommo dessutom hemman som icke: voro uppmätta. Valfriheten i afseende på socknar föranledde ock alt kartor för ulla inom samma härad icke så Jätt kunde åstadkommas, och de förrag sammanförande till en häradskarta försvårades och fördröjdes. Syftemälet — det som man trodde sig kunna vinna, att åstadkomma ett ekonomiskt karteverk för godt pris, ernåddes icke, och det blef allt mera ädligt alt, i gynsammaste fall, arbetet ej irr än närmare medlet af tjugonde århundradet kunde blifva fullbordadt, då Jlikvisst största delen af, att icke säga alla de först utarbetade, kartorna hunnit blifva föråldrade till följd af sedermera verkställda uppodlingar, hemmansklyfaingur, m. m. Redan 1852 hade också öfverdirektören för landtmäteriet på anförda skäl yrkat, att generallandtmäterikontoret och landtmätarne i orterua borde befrias från skyldigheten att upprätta sockenkartor, och föreslagit en ändamålsenligare anordning. Han föreslog nemligen; till gagn för det allmänna och till stor besparing af tid och kostnad, att bearbetningen af det ekonomiska karteverket skulle uppdragas åt Topografiska kören, erforderligt förstärkt, eller ock, :men hvilket vore sämre, utföras af en särskild rekognossörkår, ställd under öfverdirektörens betal. . Angående detta alternativ skulle beslut fattas af K. Mit, sedan rikets ständer i Februari 1852 beviljat ett begärdt anslag ?för sockenkarteverkets bearbetande?, hvilket anslag: för nämnde ändamål? af K. M:t skulle disponeras. (Vi bedja läsaren: lägga märke till regeringens obegränsade rätt att på lämpligaste sätt disponera anslaget till det fixerade ändamålet.) ; Ianledning af det ofvan anförda, från landtmäterichefen utgångna förslaget, hörde regeringen så många sakkunniga embetsmyndigheter och personer som i landet funnos att tillgå. Både chefen för topografiska kåren, dito för statistiska centralbyrån och för landtmäteriet samt professor Selander yttrade sig och förordade högeligen arbetets öfverflyttande på topografiska kåren, hvars verksamhet redan vore fullt organiserad. Af de anförda skälen för den ifrågasatta föreningen af de ekonomiska och topogra