Aftonbladet – 6 juli 1864, sida 2

ders Gud. Herr advokatfiskalen Sandman anställer hetsjagt cmot Wasanamnet och vill således icke förunna oss förstmämnda förmån; Vore vi i minsta mån fördomsfulla, kunde vi, i s nare hänseendet, stödjande oss på den folktron i dessa nejder, resonnera så hi har beröfvat oss Wasanamnet, derfö ens Wasarågen numera; derföre har för strafftdom redan hemsökt oss med tvenne hunoch ho vet när eländet skall taga enl; Men vi vilja icke instämma i denna d gång: vi vilja fastmera hPpas att ingen I handling, om än så neslig, skall, då vi icke gjort oss dertill skyldiga, kunna undandraga oss eller landet försynens mäktiga skydd. Kajserli e hofrätten och herr advokatfiskalen Sandman känna tvifvelsutan hvilken möda och omsorg några krypare nödgades använda, innan det lyckades dem alt föra hans kejserliga majestät, vår högtälskade, nådige storfurste, bakom ljuset ända derhänjatt manifestet af den 15 (27) April 1855 kunde utkomma. Den riddersman, hvilken äran häraf främst tillkommer, står nu inför den högstes domstol. Må han der försvara sitt dåd, om ban det gitter. Hyllande satsen ?de mortuis nil, nisi bene? skola vi, då vi ej kunna tillämpa densamma å honom, här icke ens utsätta hans namn. Vikunna emellertid icke underlåta att till kejserlige hofriättens skärskådande öfverlemna alla de för oss tillgingliga handlingar, hvilka angå denna sak, och bifoga i sådant afseende n:ris 114 och 116 af Helsingfors Dagblad för år 1863 samt, för att göra den uti dessa tidningsnummer införda, med rätta förhållandet i alla delar öfverensstämmande Historiken om Wasanamnet ännu fullständigare, fem bilagor, n:r 3—7, af hvilka nir 3 är ett ostympadt exemplar af magistratens protokoll för den 26 Februn i sagde protokoll omnämnda, till hans excellens. generalguvernören Rokassowskij öfverstyrda, underdåniga ansökningen, 5 den skrifvelse till hans excellens generalguvernören, som åtföljde nästnämnda underdäniga ansökning, samt n:r 6 och 7 tvenne, enligt förmodan, af ofvan-omförmälde riddersman? tillverkade utkast till a ningar i det syfte protokollet vidhandengifver. Alla dessa hanillingar ådagalägga på det tydligaste sitt, att samtliga de personer, hvilka längDo TAR RS Kr 1855 33, n:r 4 den Ut tade efter benämningen Nikolaistad, ville njuta denna nåd endast anda, att sagde benämning 1 bifogades det fordna namnet Wasa; de önskade 7 få staden uppkallad Wasa-Nikolaistad. Men äfven de blefvo dragne vid nisan. on li Festen till minne af Wasa stads 250-åriga tillvaro firades i Januari månad år 186 Vid detta tillfälle upplästes den i fransk öfversättning i4 Dagbladet införda underdåniga ansökningen om ( Wasanamnets återbekommande, hvars svenska ft, text härjemte bifogas (bilagan nr 8). Denna ansökning väckte allmän sympati på orten och försags med underskrifter af 139 samhällsmedlemmar. Vi läsa, bland dessa. namnen: Gustaf Carp, Arvid Krabbe, R. Hasselblatt, C. A. Montin, Vietor Wasastjerna, G. G. Aminoff. Paul Roschier, J. W. Sabelli och — Jon. Sandman, åledes, förutom presidenten Ekbom och hofrtittsrädet Donner, jemte var anklagare, alla de vördade herrar och män, hvilka i sta instansen äro, eller förmodas kunna blifva, v domare i detta mål. Från denna ansökning införa vil följande ord: Eders kejserliga majestät har ta-, git sanningen i sitt nådiga hägn. Attuttala den, det bjuder oss vår undersåtliga trohet. det pålägger oss sanningens egen helgd, om en helig pligt, huru tung den än må kännas. Med I. smärta nödg i aflägga den bekännelse, att: den underdå sen till hans majestät kejsar Nikolai. ehur mställd såsom borgerskapets, icke. beträffande namnförändringen, vunnit erkännande af Hera af stadens invånare, än de få, som undertecknat densamma, ledde af främmande influtelse. Ansökningens vidare öden i bekanta. Stadsflyttningen försiggick den 1 Augusti 1862. I Den 16 påföljde Oktober hade rådhusriätten äran från kejserlige hofrätten inhändiga i styrkt afskrift närslutne embetsskrifvelse (bilagan daterad den 13 i sistsagdå månad och adr I till rädhusrättef i Wasa. Samtidigt, derfi j och derefter hafva rådhusrätten, magistraten och mnersrätten, såsom ock stadsfiskalen härstiides. från embetsmyndigheter i och utom orten och landet. få a dels embetsskrifvelser. dels expedi kilda slag, i hvilka asa begagnas såsom namn för denna stad. Att denna benämning i det icke-officiella språket äfvensom I i all inoch utländsk korrespondens, är den enda som användes. torde här ej ens behöfva påpekas Af de nämnda expeditionerna och bretven bi-! fogas I dels i hufvudskrifter, dels i styrkta ett litet antal, på det kejserlige hofrätten måtte försättas i tillfälle att inhemta riktigheten af vår uppgift härutinnan (bilagorna 10-30). Derhc jse lige hofrättens uppm lands statskalender för åren 16 ken utgifv. digste förordnande, upptager för guvernörsembetet i länet samt st tionsort för en magasinsförvaltare, en kompani chef vid Wasa indelta skarpskyttebataljon, en di striktsingeniör, en särskild censor, en lasaretis are och syssloman. en justerare CTör Kristinestads station och stad samt Kaskö och Wasa st Ider) m. fi. Alla de jemte en mängd an dra omständigheter, hvilka I maste fi sås, studgade hos underskrifvev, Svanberg, den fvertygelse, at Wasanamnet, äfven efter stadsi flyttningen, anmärkningsfritt, kunde i allmänna handlingar begagnas. Jag har derföre också läit detsamma inflyta i kämnersrättens domböcke bref och expeditioner, likasom äfven i rådhu ättens och magistratens alla embetshandiingar efter den 1 September 1863, då j enligt kej i frättens förordnande, ertog borg städes: och är det således! mig men för ingen del mina tjenste-! kamrater. rädmännen Grönvall, Björkqvist. Ström ! sten och Hartman, alla påföljder för detta förfarande böra drabba, i händelse detsamma, emot all förmodan och rimlighet, kan betecknas ett brott eller en förseelse. Kejserlige ho torde dock benägnast finna, aft hvarken jag el ler mina bemälde tjenstekamrater, genom Wa namnets användande, felat emot det af herr ade vokatfiskalen emot oss åberopade lagstadgande, 2 1 kap. R. B., som lyder: Fäller domare dom af uppenbar vardslöshet eller ofö stånd: miste embetet alldeles, eller till viss tid, Teller böte med penningar till treskiftes, alt efter I omständigheterna, och fylle allan skada. H han thet upsåteliga, af hat och illvilja. elle för tinskap. eller muto och vinning; mis embetet, och få thet aldrig åter, gälde ock skadan, och muta gånge till the fattiga. Nu kan så binda, lat någor genom sådan vrång dom mister lif eller lära; varde domaren för thenna sin ondsko och ! arghet If straffad till lif eller ära. Eller anser kejserlige hofrätten, att Wasanamnets användande i oftentliga handlingar kan betecknas som oriitt dom, fälld af hvilka motiver helst? Vi tro det icke, och anhålla derföre. herr advokatfiskalens emot oss utförda måtte förkastas, jemte det vi bönfalla om tillift för vårt måhända alltför vidlyftiga ordande 1 detta ämne. Vi hafva ansett detta ordande vara nödvändigt, af aktning för oss sjelfva. för kejserlige hofrätten, för den allmänhet, som skall läsa dessa rader i tryck r anklagare, T herr advokatfiskalen Vi måste, för att utveckla detta förhällande, citera den I römde svenske häfdatecknaren Ignells ord: 7 ) hafva aktning för oss sjelfva, då vi i ingenting. ! hvarken af menniskogunst eller menniskofruktan, vika ifrån värt samvete eller ifrån vår egen fria fvertvgelse. Vi missakta oss sjelfva, då vi gifva 0: I blinda, slafi verktyg för en annans vilja, eller till mekaniska efterhärmare och upprepan af andras ord. utan egen sjelfständig tro och ötvertygelse, samt öfverhufvud genom all last, all brottslighet och låghet. hvarigenom vär ; ondomli värdighet förnärmas. Samma Å j a I