Aftonbladet – 6 juli 1864, sida 2

drägliga tjenare ... Hrån ryska religionen, de det gällande systemet eller rättare frånva-4 ron af allt system vid befordringar, samt brist på embelsmannabildning, härleder sig folkets förvirrade rättsbegrepp och tjenstemännens oerhörda maktmissbruk. Popen, sjelf ett barn af folket, kan snarare betraktas såsom en religionskrämare än såsom Herrans tjenare. Efter några års hyfsningli vid seminarium, der han lärt sig läsa fermt innantill, sjunga, samt att ur minnet uppläsa en mängd kyrkoböner, inträder han i sitt kall. Detta är ej synnerligt maktpåliggande eller svårt, ty att messa, påminna om korstecknets rätta bruk, och upprabbla en mängd böner, dels med dels utan bok, skulle äfven hvilken oinvigd? som helst kunna göra. Han är emellertid nu privilegierad?, och försummar från denna stund got tillfälle att skyndsammasst uppnå slingsmål — ekonomiskt välstånd. Att upplysa sina i mörkret famlande får i andliga ting, förmår han icke, i anseende till den okunnighet, hvari han sjelf befinner sig. För öfrigt fins ingen lag, kyrklig, eller borgerlig, som ålägger honom det. Aliggandet att i kristendom bereda och undervisa ungdomen till den första nattvardsgången slipper popen, emedan den nyfödde redan i vaggan får sakramenterna. Arliga kristendomsförhör känner han icke till, lika litet som predikning i kyrkan om sönda 3) to emedan ryska gudstjensten blott inskränker i sig till säng, kyrkoböner och korstecknets oupphörliga upprepande under knäfall och!p ansigtets skubbande mot golfvet ... ni är da egentligen ryska reh oc ting annat, än en från slägte m vå folkets läppar fortlelvunde tradition, hv erantvardare familjefadren är. Hvar n af denna läras bekännare kan dersägas egu jemft lika mycken religion, som hans far och mor besitta och kunnat bibringa honom vid dena husliga hb Man kan häraf lätt göra sig en fö ning, huru menligt en dylik konf skall inverka på lifvet och samlefnaden, hvilka förvrängda religionsbegrepp och godtyckliga äsigter härigenom skola uppstå, samt huru föga mottagligt denna läras i I Ån al DÅ jaskådningssätt skall vara för de moderna I samhällsidgerna. att vinna snabb befordran på den civila tjenstemannabanan finnes bland andra tvåvägar, hvilka begge säkert och lofelbart leda till önskadt mi Den söI kande vänder sig till någon bland sekreteIrarne i det departement eller verk, hvarest han vill vinna anställning eller befordran. Han framför sitt ärende, utt han önskar en så och sä indrägtig syssla, samt erbjuder sig att erlägga derför en summa, lämpad j; efter lönens beskaffenhet. Sekreteraren går j; till natjalniken (departementschefen) ochls I berättor för honom, att en ny kandidat an-Id mält sig, som anhåller om befordran. He-!5 dan nautjalniken bestämt priset för platsenP och sekreteraren uppburit pengarne derför, så är sökanden utan några vidare konside-; rationer välbeställd gosudarwenni tjynov-b nik? (kejserlig embetsman). Vidare finnes ett befordring t, hvarafj X de högre och ri klasserna icke sällan betjena sig, nde deri, att klienten uf förnäma slägtingar eller gynnare I Iskuffad och medelst rekommendation j I vinuer anställning i kronans tjenst. Nägou embetsmannaexamen finnes icke, men derJemot är hvar och en, som kan ästadkomma någotdera af dessa tvenue prestanda, alltid förvissad om, att statens embetsverk skola stå honom öppna. Det kan synas besynnerligt, ja nästan omöjligt, alt så oerhörda missbruk opåtalt få ega rum. Orsaken till detta onc aligger S dock helt nära till hands, och består deri att ingen kontroll finns på, huru statens embeten besättas, ty falheten sträcker sig ända upp till de högst uppsatte, och regeringen tör öfrigt, om hon ieke öppet tillstädjer köpenskap med statstjenster, hur dock alls icke uppställt några fordringar på bildning leller studier af sina embetsmön. Att en embetsmannakär, som uppkommit på sätt ofvan antydt är, skall vara i högsta ; Terad obildad, är ögonskenligt. Det s lingalunda ovanligt att få se och höra talasd om subjekter, hvilka tillbragt all sin tid på d I verkstäderna säsom handtverkare, helt plöts-!8 ligt uppträda på oftentliga ställen med blanka TI knappar i rocken och kokard i mössan ). h I Staten blir härigenom den mest lidande. t I Dess angelägenheter räka genom detta gårIr AN 5 2 3 N stem i händerna på en okunnig, rår byråkrati, som till följd af förvirrade reli-IXå gionsbegrepp icke har någon aktning Nn hvarken himmelska eller jordiska lagar, !n och som, då tillfälle dertill gilves, inga-Ik lunda aktar för rof att rikta sig på det all-Is männas bekosinad. . Säkerligen skall det intressera svenska läsare att erfara de stora tankar, man här! en tid hade gjort sig om utrikesministern! grefve Mauderströms staulsmannaegenskaper. n Ryska tidningar här på platsen hafva, huru!Y besynnerligt det än synes, gätt ända dersz Tp . . Ty 0 hän, att gifva honom benämning af ?Nor, Suvi . eg s dens Cavour? nvaturligtvis med afseendele I på det lyckliga sätt och den förmenta skarp-o I sinnighet han ansetts hafva ådagalagt vidh handhafvandet al Nordens politik i deni3 skandinaviska frågan. Men sedan Kristian gil på Danmarks tron och Sverges ar med nämnde land om en så ylterst snöpligt IX uppsti underhandlin jalliuonstraktat tagit ett Islut, samt till följd deraf grefve Hamilton afträdt från. den politiska arenan, så försvarn här i och med detsamma den prestige, I, som omgaf grefve Mauderströms person, och I h han betraktas numera såsom en mycket or-In I dinär statsman, den der genom sina half-18 mesyrer och sitt vankelmod bragt den nor1 di I Vi nämnde i v heten här betydligt antal. Vi anföra nu ka politiken alldeles på fall. ( sista bref, att dödlig-: öfverstiger de föddes)h ör den skull följande a statistiska siffror för fjolåret, sådana de från H härvarande främmande församlingars pustoh I rer blifvit meddelade: ulde. Döde.lij 273. Io Svenska församlingen . . co c689. Iv Finska församlingen . . ecco Petri tyska församling. . . . Annee tyskadito. . s.ccc Oo Katarina tyska dito . .cc; Mikaelis tvska dito . ..... s