lig tjenstgöring icke beräknat högre aflöning än ar 700 rdr i medeltal för år, jemte viss bekläd nad, motsvarande sextio rdr för hvarje man: dock så. att de för ordningspolisen föreslagna 165 ordinarie konstapelslönerna fördelas på 3:nc olika Jönegrader. nemligen: 35 löner för rekryter eller nyANtagna. ...ss css cc 100 löner till normalbeloppet 30 Jöner till högsta beloppet såsom belöning för utmärkt och långvarig tjenst . . . ..500: — S:ma 1 ner. Den sistnämnda högsta lönegraden vore behöflig till uppmuntran för de konstaplar, som med nit och duglighet lång följd af år qvarblifvit i tjensten, men i saknad af skrifkunnighet och öfriga fordringar hos befäl. ej kunna till öfverkonstapelsbefattning beforå Den högsta lönen måste ock beräknas så för tjensterna vid detektivpolisen, som i och för tillsynen öfver de prostituerade. r dessa tjenster företrädesvis toge i anspråk s et, omdöme och pålitlighet. . Vid fråga om Iöneförhöjningen för poliskonstaplarne borde icke heller lemnas onämndt att, sedan nuvarande aflöningen år 1858 bestämdes, hade dessa tjenstinnehafvare, hvilka då voro befriade från afgifter enligt 1 och 2 art. i bevillningsförordningen, blifvit förpligtade erl ö dana och till toljd deraf äfven kommunal hvarigenom således den för lefnadsbet hållna inkomsten i samma män blifvit minskad. Konstaplarne, som ej sällan till poliskammaren inkallades såsom vittnen i mål mot enskilda personer, hade. de för sådant ändamål särskildt måst iakttaga inställelse, lika med andra vittnen, ansetts berittigade till ersättning för inställelsebesväret. Då emellertid de förhållanden. till icke vore andra än dem, de i tjensten diga iakttaga och anmäla, och hvarje x att egennytta kunde i någon mån medverkat till angifvelser och åtal borde undvikas, skulle, om löneförhöjningen erhölles, särskild ersättning för inställelse 1 poliskammaren i och för vittnesmåls afläggande hädanefter försvinna. För öfverkonstapelsbefatiningen fordrades jemte bepröfvad pålitlighet. omdöme och redbarhet, äfven förmågan dels att i skrift redigt framställa sina tankar för att kunna författa rapporter. dels ock att omhänderhbafyva befälet öfver underlydande. För dessa befattningar, af hvilka polisbevakningens noga handhafvande i väsendtlig mån berodde, hade nuvarande löner af 750, 8i0 och 900 rdr. jemte kappa. hufvudbonad och beväring, varit alltför ringa. särdeles vid jemförelse med den betalmng. som personer med de tör dessa befattningar orforderliga egenskaper åtnjöte i i nst hos enskilda eller vid vissa inrättningar. I Köpenhamn, der lefnadskostnaden icke vore större än i Stockholm, utgjorde afiöningen för motsvarande befattningar från 1000 till 1100 rdr. Öfverståthållareembetet ansåge årliga aflöningen för öfverkonstaplarne ej kunna imedeltal beriknas lägre än efter 1000 rdr för hvarje, jemte be. klädnad och beväring; lönerna likväl äfven här fördelade i tre grader. nemligen: 6 löner för nyantagna, lika med högsta konstapelslön . k 15 löner till normalbeloppet. 6 Iöner vid ordningspolisen. såsom uppmuntran för utmärktare nit och duglighet: 2 vid efterspaningseller detektivpolisen och 1 vid besigtningsbyrån . . 1200: — S:a 30 löner. Af poliskommissarierna åtnjöte för närvarande fyra 1620 och de öfriga 1500 rår årligen. Med afseende å anspråken på dessa tjenstemän såsom befäl för polispersonalen hvar inom sin trakt, ansåge öfverståthållareembetet dessa löner erforfordra förhöjning. för de fyra äldre kommiss risma till 2000 och för de fyra yngre till 1800 rår. I öfrigt ansäge öfverståthällareembetet för protokollsföring, m. m., vara erforderlig en lön af 1800 rdr till en fjerde notarie. och en tillökning i beklädnadsanslaget för öfverkonstaplar till 1950 rdr och för fem ordinarie och fem extra konHtaplar till 318 rdr, samt för läkareyård till 600 rdr. Slutligen anhåller öfverståthållareembetet, att det nu framlagda förslaget till utgiltestat för poliskammaren samt polisoch nattbevakningen måtte fas s för allenast 3 år. hvarförinnan det skulle åligga öfverståthållareembetet att, efter stadsfullmäktiges hörande i afseende å eldsläckningsväsendets öfverflyttande på polispersonalen, m. m., inkomma med förnyadt förslag i ämnet. Hr justitiekansierns framställning rörande samma angelägenhet lyder sålunda: Und. Memorial. De sedan år 1850 vidtagna förändringar i orsanisationen Stockholms stads rafya otvif in fö f någon mån bidragit till den betydliga minskni sen af brotten under de sednare åren. ehuru cerligen lättade näringsutvägar, ökad arbe j förbättrad fångvård och gatubely. nu mera bidragit. Enligt min tanka r ock nuvarande polisorganisation ännu cke billiga anspråk hos hufvudstadens invåare Rå ydd för person eller egendom. Det deles i afseende å upptäckt af begångna rytelser, som mycket ännu återstår att önska. serningsmiännen till flera, på ljusa dagen, inom ufvudstaden föröfvade mord hafva under de sita åren förblifvit alldeles oupptäckta och obetraffade. Att en mängd andra brott och förseeler, som icke ådragit sig lika allmän uppmärk amhet vid sådana förhållanden kunnat strafHöst öfvas är naturligt och jemväl bekant. Jag har fått ö kad anlednin att fästa upp